Debattartikel SvD Brännpunkt

Fel att låsa pengar i bostäder

De nya kraven på att betala av på lånen gör att många svenskar låser in sin ekonomi i bostaden. Privatpersoner bör istället ges större möjligheter att själva styra över sina investeringar, skriver författaren Anders Ström.

Finansinspektionens krav på ökad amorteringstakt visar på alltför snävt fokus på hushållens belåningsgrad. Att betala av på sina lån är rimligt och sunt, men kravet leder till att svenskarna i ännu högre grad låser in sin ekonomi i bostaden. Fokus borde istället ligga på hushållens verkliga finansiella ställning och leda till åtgärder som stimulerar till ökat personligt sparande och investeringar på aktiemarknaden. Det är det i särklass bästa sättet att bygga ett eget kapital. Inte minst i lågräntetider då investeringar i aktier och aktierelaterade värdepapper är det enda reella alternativet. När hushållens totalekonomi stärks är detta också till nytta för både näringsliv och samhälle.

Åtgärder som krav på ökad amorteringstakt, reglering av rörliga lån och flyttskatt komplicerar privatekonomiska överväganden. Kraven skapar inlåsningseffekter och minskar rörligheten på bostadsmarknaden. De enda som tjänar på komplexiteten är finansmarknadens aktörer.
De senaste decenniernas bostadsrally i storstäderna har gjort många ägare av bostadsrätter och villor till miljonärer, men bara på pappret eftersom värdet är fiktivt tills en eventuell vinst realiseras. Istället för att tvingas amortera i lågräntetider borde svenska hushåll stimuleras att bygga en ekonomisk buffert, månadsspara och investera långsiktigt i en egen aktieportfölj. Hushåll med en stark finansiell ställning kan i högre grad ta ansvar för sin egen ekonomi, till exempel genom att förmåga att betala högre räntor när bolåneräntorna stiger. Att i ett komplext ekonomiskt läge med nya spelregler sänka reporäntan till 0 procent kan visa sig vara ett lika desperat beslut som när Bengt Dennis höjde reporäntan till 500 procent hösten 1992. Nollräntan lär elda på en redan högt värderad bostads- och aktiemarknad.

Riksbankschefen Stefan Ingves menar att stabiliseringsrådets aktörer bör gasa och bromsa samtidigt. Men det har sällan visat sig fungera i verkligheten.

Investeringar på aktiemarknaden har över tid slagit obligationer och räntor med råge. Stockholmsbörsen har historiskt gett en årlig avkastning på 7-10 procent i genomsnitt. Även om de extrema börsdecennierna 1980- och 1990-talen kanske aldrig kommer igen, så är det troligt att avkastningen över tid blir i nivå med den historiska genomsnittliga avkastningen på börsen. Många fler svenskar borde stimuleras att investera i enskilda aktier så att de får ta del av de stora värden som börsen skapar över tid. I dag är det bara drygt var tionde person som gör det.

På senare år har det tagits beslut som är positiva för individuellt sparande. Utfasningen av skattereduktionen för personligt pensionssparande kan ge privatpersoner en möjlighet att skifta över till ett fritt aktierelaterat månadssparande. För den som är intresserad av aktier, företag och ekonomi kan det vara ännu mer lönsamt att investera långsiktigt och regelbundet direkt i enskilda aktier och bygga en egen aktieportfölj. Det har underlättats genom införandet av Investeringskonto (ISK), som initierades i Sverige 2012. Det gör det enklare och mer förmånligt att äga och hantera aktier, fonder och andra värdepapper skattemässigt.
Kravet på ökad amorteringstakt sänder fel signaler och kyler inte ner bostadsmarknaden. Slopa kravet och ersätt det med en nedtrappning av ränteavdraget på bostadslån med 5 procent per år och sänk bolånetaket till 80 procent. Och inför dessutom ett individuellt pensionssparande inriktat mot direkt ägande av enskilda aktier, där skatt betalas vid pensionsuttaget.

Det ger privatpersoner en möjlighet att självständigt styra över sin ekonomiska framtid genom att kombinera långsiktigt och regelbundet sparande med egen förvaltning av PPM-kapitalet. Först då kan privatpersoner på allvar leva upp till de ökande kraven på individuellt ansvar. Då binds inte heller de svenska hushållens finansiella kapital i pensionsmarknadens dyra fondlösningar. Ett ökat fokus på finansiellt kapital är vida överlägset ett ensidigt fokus på bostäders fiktiva värde.

ANDERS STRÖM författare till ”Investeringsboken”

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fel-att-lasa-pengar-i-bostader_4220083.svd

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>