När Henry kom till Stockholm i början av 1970-talet kallade raggarna på Sveavägen honom ”svarting” och kastade mellanölsburkar efter honom. Passagerarna ryggade tillbaka när Henry klev på tunnelbanan. På bussen ville ingen sitta på sätet bredvid honom. ”I början var det som om jag var pestsmittad”, berättade Henry för mig. Det tog mer än tio år för den unge mannen från Ghana att ta sig till Sverige. På den långa resan till Europa sydde han kläder till prostituerade. Så började han ge dem sprutor också och det väckte hans intresse för medicin. Henry fick jobb direkt och blev samtidigt svensk medborgare. Det var andra tider då. Första vintern var det kallt och Henry frös fast han bar både toppluva och lovikkavantar. Sverige är fortfarande ett kallt land. Tänk att så lite har hänt på fyrtio år. Det räcker inte att vara sig själv i vårt land. Alla som lever här hör inte till. Det gör mig sorgsen, men det ger mig också energi. Jag vill bidra på mitt sätt genom att skriva och ge ut böcker. Berättelser som berör. Boken om Henry, ”Do something before you die”, visar att allt är möjligt tills det är motbevisat. Läs den och få perspektiv på ditt liv. På vilket sätt kan du bidra till ett varmare Sverige?