Gränslös service

Inredning handlar om drömmar. Sinnebilden av avslappnad lyx och ständig sommar på den amerikanska östkusten förknippas med staden Newport på Rhode Island, vars befolkning långsamt minskar och i dag uppgår till drygt 24 000 invånare. Staden vid havet mellan Boston och New York kallas omväxlande Världens seglarhuvudstad och Amerikas societetshuvudstad.

Man kan lätt förledas att tro att Newport är en importframgång från USA. Varumärket andas A-m-e-r-i-ka. Men Newport är ett svenskt företag som driver och utvecklar ett livsstilsvarumärke med tidlös och klassisk design med inspiration från USA:s östkust. Ingenting är så levande i inredningssammanhang som bilden av en dröm. Företaget designar, marknadsför och säljer livsstilsprodukter i form av hemtextilier, kläder och föremål positionerade i det högre kvalitetssortimentet under namnet Newport Collection.

Inredningsföretaget har också ett växande antal butiker. Här hittar man ett handplockat utbud av vackra möbler och spännande inredning från världens alla hörn. Många av produkterna finns i ett fåtal exemplar och butikerna får in nyheter varje vecka. Det är en levande mix av personligt utvalda möbler och inredning. Det gör det till en upplevelse att gå in i en Newport-butik, vare sig den ligger i Sveriges lyxigaste varuhus, vid Bromma flygplats eller i centrala köpcentrum i Norrköping, Linköping och Västerås. Flaggskeppet är den välbesökta butiken på NK i Stockholm, som i våras utökades med ett nytt koncept i anslutning till den befintliga butiken, där man presenterar miljöer med möbler och inredning från leverantören Artwood. Newports totala butiksyta på NK uppgår i dag till 920 kvadratmeter.

Möbler och inredningsprylar är ofta handplockade av vd:n och ägaren av Newport, Bo-Wilhelm Horndahl, och hans närmaste team. Det gäller att sticka ut:

”Möblerna och föremålen som vi säljer finns bara i små upplagor. Vi söker det lilla extra, det som ingen annan har. När vi säger att vi bara har tre exemplar av något blir kunderna mycket intresserade. I dag vill man skapa sin egen identitet i hemmet och skapa en personlig inredning som är unik. I dag är allt tillåtet. Allt går att blanda”, säger Sunita Galosso.

Sunita är butikschef för den lilla ursprungsbutiken i Norrköping, men ansvarar för närvarande också för den nya större butiken i Linköping. Butiken som öppnades för två år sedan ligger en trappa upp i köpcentrumet Gränden i Linköping.

Det är som att stiga in i en sagovärld med olika rum i den öppna planlösningen. Lokalen på 450 kvadratmeter är fylld av vackra möbler och inredningsföremål. Inredningen i butiken är på gränsen till överlastad, men ändå välbalanserad, ledig och smakfull. Här finns öar av möbler och föremål. En gruppering består av vackert ”slitna” skinnmöbler med soffbord av mörkt trä och mjuka kuddar i olika färger. Över ryggstödet på en fåtölj hänger en egenproducerad grå pläd som är så mjuk att det inte går att låta bli att smeka den med handen när man går förbi. Det är taktil marknadsföring när den är som bäst. Här och var står ljusstakar och föremål av mässing, som är inne igen efter många års bortovaro på inredningmarknaden.

Känslan av lyx som finns i Newports butik kombineras med en uppriktig vilja till folklighet:

”Vi vill att alla ska känna sig välkomna hit. Det är inte i alla ’lyxiga’ butiker som kunder möts av ett hej när de kommer. Här tar vi emot alla kunder. Vi behandlar alla lika. I butiker är service A och O. Det personliga mottagandet är viktigast av allt. När vi lyssnar på kunderna lär vi oss vad de gillar och drömmer om.”

Det goda lyssnandet leder också till nya affärer. Kundernas önskemål och behov påverkar sortimentet av produkter från externa leverantörer. Allt handplockas och väljs ut med omsorg. Då blir kunderna medskapande i processen att välja utbud. Det gör att kunderna kommer tillbaka för att handla mer.

Det individuella bemötandet har inte några gränser. För en tid sedan var det en kund som sökte ett speciellt bord med marmorskiva som Newport inte hade. Inte i någon av de fysiska butikerna. Inte heller i den tjocka papperskatalogen eller i den fullmatade digitala butiken. Då sökte och hittade personalen bordet som passade kundens beskrivning. Allt är möjligt i en verksamhet där kundrelationerna verkligen spelar roll:

”Vi hjälper alltid kunden att hitta det han eller hon söker. Vi kan produkterna och marknaden, har känsla för trenderna och vi har en bred kunskap inom området. Och vi är passionerade.”

Det går inte att ta miste på Sunitas passion för inredning och möbler, men det är en ny kärlek som har väckts under det senaste året. I åtta år var det kläder och mode som gällde. Då jobbade hon för Boomerang i Norrköping. Det är ett stort och välskött företag som har strikta regler att följa. Hon gillade det. I det entreprenörsdrivna Newport händer det nya saker hela tiden. Det var chockartat i början, berättar Sunita, men hon vande sig snabbt och kan inte få nog av inredning och Newport i dag. Hon har hittat hem, menar hon. Nu får Sunita också möjlighet att bidra med ordning och reda till det växande Newport som har en påhittigt och impulsiv vd:

”Vår chef är en källa till inspiration. Han har hela tiden nya idéer. Nu har vi julkampanj i alla butiker. Det har vi haft länge i butiken på NK i Stockholm. ’Det borde funka här också’, sa han och åkte ner till Tyskland och letade reda på några vackra gamla koffertar som vi har inrett butiken med. Nu står också en riktig släde här. Det ger en skön julstämning i butiken.”

Det personliga bemötandet och känslan av lyx får kunderna uppleva i butiken på vardagarna och helgerna. Den gråaste dag får ett gyllene skimmer över sig efter ett besök i en Newport-butik. Kärnan i företagets erbjudande är att få kunderna att känna sig lyxiga, menar Sunita. Det behöver inte alltid kosta mycket pengar för att få det att se lyxigt ut i hemmet. Även om en del av möblerna är lite dyra, finns det alltid något man kan få med sig hem.

Ett exempel är Newports bäddset, som är höstens supererbjudande, och ger en lyxig känsla till ett hyggligt pris. Priset är satt för att vara konkurrenskraftigt och höstaktiviteten bidrar till att lyfta fram produkter i den egna serien Newport Collection, där det förutom sköna sängkläder ingår morgonrockar, kuddar och handdukar. Men i det egna sortimentet finns också lyxprodukter utöver det vanliga, bland annat munblåsta ”whiskey on the rocks”-glas i klar kristall som är slipade och polerade för hand. Kristallglasen ingår i serien JFK, namngiven efter den amerikanske presidenten.

Ett annat exempel är kundeventen som Newport genomför i flera av butikerna två gånger om året. I dagarna stundar det festligheter i både Linköping och Norrköping. De populära kundkvällarna är högt uppskattade bland kunderna. Och alla hjälper till med eventen. På bjudningarna deltar både administratörer och it-personal från Stockholm som reser söderut och klär upp sig för kunna vara med och bidra till en upplevelse som kunderna sent ska glömma. Newport arrangerar också mindre event för grupper och företags personal. Den typen av marknadsföringsaktiviteter har Sunita erfarenheter av från åren i klädbutik. Det behöver inte vara dyrt för att nå fram till sina kunder, menar hon.

Den växande inredningstrenden och den starka internethandeln i Sverige har bidragit till en bra utveckling för Newport. Företaget satsar på att öppna fler butiker i Sverige och på att stärka positionen på e-handelsmarknaden inom heminredning. Den satsningen ger eko i de fysiska butikerna och Sunita känner av att det går bra för Newport.

”I och med att vi blir fler och fler butiker växer och stärks varumärket och butiksnamnet. Webbshoppen har varit starkt bidragande och vi har snabbt blivit ett erkänt namn i inredningskretsar och är väl ansedda inredare. Vi är också populära i sociala medier. Det finns flera bra bloggare inom inredning i dag. Det är inspirerande.”

Det ligger något i vad Sunita säger. Vi har länge uttryckt oss med kläder och med åren har det blivit allt mer viktigt att vi klär oss på ett personligt sätt. Nu har trenden kommit till hemmet. Vi uttrycker oss genom att klä hemmet i nya färger och former. På det sättet uttrycker vi vår personlighet och vår stil som ingen annan har.

Artikeln är publicerad i Färg, möbler & interiör, nr 5 2016. Foto: Anders Ström.

Småskalig guldgruva kan ge stor lönsamhet

Bengt Ljung är inte den som går i pension självmant. Han lämnade de tunga industriuppdragen och de globala erfarenheterna från Nitro Nobel och Atlas Copco bakom sig när han fyllde 60. Nu är det femton år sedan och han är mer aktiv än någonsin. Han löptränar och går omvartannat i Liljansskogen i Stockholm några dagar i veckan. I uppförsbackarna springer han alltid. Det är en talande bild av en hängiven person som aldrig ger upp. Träningen är också nödvändig för att Bengt ska orka hålla igång så mycket som han vill som 75-åring.

Det gäller att hålla ångan uppe så att han hinner få igång en av Sveriges minsta gruvor på allvar och göra den småskaliga guldbrytningen i Lappland lönsam. Bengt startade Bothnia Exploration 2007 och fick med sig skickliga geologer, erfaret folk från gruvindustrin och investerare, både vänner och kollegor och småaktieägare på Aktietorget. Han lyckades till och med sälja in sin dröm att bryta guld på ett nytt sätt till en grupp med ett år äldre kollegor från Bergsskolan. Det är ingen lätt sak.

Men om någon ska kunna frälsa världen för svensk småskalig gruvdrift med hållbarhetsambitioner så är det Bengt. Han vill inte heller sikta lägre än så:

”Vi ska gå i bräschen för ett helt nytt sätt att bedriva gruvdrift och sprida idén om lönsam mineralbrytning i liten skala med ringa miljöpåverkan globalt”, säger han.

Bengt är en skicklig berättare, en storyteller från en annan tid, som är fullt närvarande i nuet och ofta på gott humör. Hans nyskapande entreprenörskap stärks av ledarskapserfarenheterna från storindustrin. Det är en ovanlig kombination.

Han är mer nybyggare än äventyrare och står stadigt med båda fötterna på berget. Det är en fördel om man ska bli framgångsrik i en bransch som i så hög grad bygger på förväntan och förtroende. Alltför ofta förknippas små gruventreprenörer med lycksökeri. Hur bra Bengt lyckas vet ingen förrän tidigast 2018, när det första guldet förhoppningsvis bryts, anrikas och smälts ner till tackor.

Rötterna i Bergslagen gjorde att han provade i hemmatrakten först. Det finns fortfarande många vilande fyndigheter i det gamla gruvlandskapet, men allt är redan inmutat och det är för små fyndigheter för att de stora aktörerna inom den svenska gruvnäringen ska kunna göra något av det. Men det hindrade inte Bengt att tänka nytt. För honom är mikrobrytning av guld framtiden:

 ”Det är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med gruvdrift. Småskalig brytning är ovanlig i Sverige, men det finns mycket att hämta där för flera. Det är enkelt och billigt och kräver inte så stora investeringar. Vi gör inga jättelika dagbrott och borrar inte tunnlar i flera år innan vi börjar bryta guldet. Jag vill göra processen kortare, så att vi snabbt kan omvandla mineral till pengar och få ett positivt kassaflöde redan från början när gruvdriften kommer igång. Det finns redan upptagen malm som vi kan börja med direkt när vi får klartecken från Miljödomstolen. Förhoppningsvis när snön smälter våren 2018. Vi beräknar att volymen kommer att uppgå till 100 000 ton per år. Det gör Kiruna-gruvan på en förmiddag.”

Bothnia Exploration har kommit en bra bit i utformningen av en egen guldgruva i Lappland. Man arbetar för fullt med underlaget som ska skickas in för prövning hos Miljödomstolen. Under namnet Vindelgranselegruvan samlar det lilla företaget två större fyndigheter med guld. Det finns också zink, bly och silver i området. Till att börja med satsade företaget på provborrningar i Vargbäcken, men guldhalten i berget räckte inte för att täcka kostnaderna för transporterna, och det dröjde till 2012 innan den rika fyndigheten i Fäbodtjärn gav verklig guldvittring för exploatören efter en omfattande provborrning. Den indikerade mineraltillgången uppgår till 111 kiloton:

”Vi har lokaliserat bonanzablock, stora block med höga halter av guld, som har följt med inlandsisen för 10 000 år sedan och dragit med sig guld som nu ligger i en bred spricka av kvarts inkilad i gråberget. Många har varit i området före oss och letat efter fyndigheten – Lundin, Boliden, SGU och SGAB – men vi hann först. Vi har gjort provborrningar som tyder på att det finns 8,5 procent gram guld per ton där. Det var synligt guld i alla borrkärnor som vi fick upp ur berget. Det är en ovanligt hög guldhalt. Björkdalsgruvan har en lönsam brytning på 2 gram per ton.”

Gruvdrift är reglerad i Minerallagen och det är inte särskilt ofta nya gruvor överlever prospekteringen. Det finns stora fyndigheter i Sverige, särskilt på djupet i berget, men oftast krävs det för stor volym för att få lönsamhet i nya gruvor. Därför är det förvånande att det inte finns fler gruventreprenörer som tänker i liten skala. Småskalig gruvbrytning har också en möjlighet att lättare smälta in i samhället. Det händer att tankar på nya gruvor väcker kritik, så det måste man alltid förhålla sig till:

”Vi måste verka i samklang med omgivningen, både fastboende och samer. I området som vi förbereder finns ett femtiotal invånare och vi kanske kan ge jobb åt 50 anställda på sikt. På det sättet kan vi ge tillbaka till samhället. Jag vill gärna bidra till områdets utveckling. Jag brinner för glesbygden. Det gäller att vi påverkar miljön så lite som möjligt. Den låga volymen har stor betydelse, men också att vi tar upp så lite berg som möjligt. Guldet är ju det vi vill åt.”

Svensk gruvindustri är föregångare när det gäller hållbarhet och miljöhänsyn, menar Bengt. Han berättar att Boliden har lägst kostnader i världen och att LKAB gör pellets så att det blir mindre utsläpp. Botnia är inte ensamt, men grundaren vill att företaget ska ta täten:

”Svensk gruvdrift är bäst i världen på hållbarhet och jag hoppas att vår satsning på minimal påverkan på miljön kan ge eko i världen.”

Två konkreta exempel på hållbarhetsansatsen är att Botnia Mining, bolaget för gruvdriften, planerar att genomföra anrikningen från maj till oktober för att inte störa rennäringen resten av året och att produktionen ska göras året runt med underjordsbrytning för att få en minskad miljöpåverkan.

En viktig poäng med småskalig brytning är enligt Bengt att man inte gräver upp mer berg än nödvändigt. Med rätt sorts avancerad gruvborr når man fram snabbare till kvartsen, där guldet finns, och sorterar sedan ut mer av den värdefulla metallen med laser. Med ett mobilt anrikningsverk minskar man dessutom transportkostnaderna:

”Vi nöjer oss med begagnade maskiner för att hålla kostnaderna nere och planerar att ha ett anrikningsverk i ett tält. I alla fall på sommaren, då det är ljust dygnet runt i Lappland. Genom att sortera och sovra på plats slipper vi skicka i väg så mycket till nedsmältning.”

Bengts erfarenhet av berg, borrning och sprängning kommer väl till pass när det gäller planeringen av den småskaliga gruvbrytningen. Han har genomfört försiktiga sprängningar i storstäder som Hongkong och Stockholm, bland annat inför tunnelbanedragningen mot Solna, och han har ansvarat för Atlas Copcos gruvutrustning globalt. Han har dessutom varit framgångsrik vd för den japanska trucktillverkaren Kumatsu och utnämnts till årets entreprenör i Ohio. Äntligen har han också fått nytta av ungdomens jobb som diamantborrare och gruvarbetare.

Bengt har allt klart för sig och visar egenhändigt gjorda skisser på hur det ska gå till att borra i området. De färgglada geologiska kartorna visar halten i de olika borrhålen. Fäbodtjärn är en höghaltig fyndighet som utgörs av en regelbunden kvartsgång som sträcker sig 180 meter och är mellan 1 och 4,5 meter tjock. Området i Vargbäcken har lägre halter men beräknas ge större volym. Sammantaget ger det en tillräcklig volym för gruvdrift. Guld lämpar sig för småskalig gruvdrift. Det ger liten volym och stora pengar:

”Det var härligt att uppleva när vi smälte ner malmen från provborrningarna i Björkdalsgruvan. Det var festligt att se materialet ledas framåt på skakbordet och ringla nerför spiraler. Och överst på malmen låg en strimma av guld. Vi fick 5,5 kilo guld och ett halvt kilo silver. Guld är tungt. Ett halvt kilo är bara lite i botten på en plasthink. Guld är en mytisk produkt. Det har inte lika stort industriellt värde, som till exempel zink. Men det finns behov av mer guld i världen. Under 2017 når nog guldproduktionen en peak. Det gör troligtvis att guldpriset kommer att fortsätta gå upp, vilket många experter siar om.”

Det personliga drivet har han alltid haft. Han har spelat fotboll och ishockey och har en stark vinnarinstinkt. ”Det är väldigt kul att vinna”, säger han och pekar på att han som närking är uppväxt med något helt annat, devisen ”det går aldrig”. Själv har han redan bevisat att allt är möjligt:

”Min morfar inspirerade mig. Han var tusenkonstnär i Kopparberg och gjorde alla möjliga saker. Min mamma var äldst bland åtta syskon. Pojkarna i familjen jobbade i gruvan. Jag tror att drivkraften bottnar i min uppväxt. ’Skaffa dig en utbildning så att jag slipper tvätta dina overaller’, sa mamma och jag följde hennes råd. Det är jag glad för i dag. Inte är det pengar som driver mig i dag, snarare att lyckas med att etablera en ny gruva och göra den lönsam.”

Sedan hemkomsten från USA 2001 har Bengt engagerat sig i svensk gruvindustri. Han är engagerad som vd på konsultbasis i Botnia Exploration för att hålla nere kostnaderna, men han är också ordförande i Swedish Mining Tunneling Group, en förening som arbetar för att öka exporten inom den svenska gruv- och mineralindustrin. Han håller också föredrag om sina erfarenheter som industriledare och gruventreprenör, gärna för unga människor. Bengt ser fram emot att följa branschens utveckling när kommande generationer av gruvarbetare, bergsingenjörer och geologer utvecklar och stärker den svenska gruvindustrin. Det är de unga som är framtiden, menar han. Och även en liten guldgruva i Lappland.

Artikeln är publicerad i Bergsmannen, nr 6 2016. Foto: Andrzej Markiewicz. Mer om magasinet: www.bergsmannen.se

Det har bedrivits kurortsverksamhet vid Loka Brunn sedan 1720. I dag finns hotell, restaurang, konferens och spa i den gamla kurortmiljön. Familjen Spendrup äger Loka Brunn. Loka, vattnet från hälsokällan i Bergslagen, är varsamt kolsyrad med låg och balanserad salthalt. Allt vatten till Spendrups storsäljande mineralvatten hämtas i källan på Loka Brunn och tappas på petflaska på Hellefors bryggeri några kilometer norr om Grythyttan.

Det friska källvattnet filtreras när det rinner genom sand och grus via en 10 000 år gammal isälvsavlagring. När vattnet når fram till källan är det rent och innehåller naturliga mineraler och salter. På Loka Brunn handlar allt om källvattnet. Gästerna använder vattnet när de duschar, simmar i bassängen eller tappar upp ett glas vatten att dricka på kvällskvisten efter en njutningsfylld dag för kropp och själ.

Varumärket Loka ägs av Spendrups, och är ett av bryggeriets största inkomstkällor. I samband med förvärvet av Loka Brunn 2007 berättade Jens Spendrup att företaget ville säkra källorna genom att äga dem. Spendrup ville också sätta sin prägel på anläggningen. En naturlig del av det nya konceptet var en satsning på upplevelsen av dryck. Här skulle Spendrups egna drycker serveras, inte bara vatten, utan också öl och vin.

Uppdraget att utveckla och modernisera Loka Brunn gick till Mia Spendrup. Hon kom som en räddande ängel. Den kungliga stiftelsen hade för länge sedan tappat greppet om verksamheten, och anläggningen var stadd i förfall. Mia har lång erfarenhet inom restaurang, bar och konferens, bland annat på Jan Stenbecks Gamla Stans Bryggeri, Stureplansgruppen och Norra Latin i Stockholm. Hon hade precis gift sig med Jens, och var på väg att flytta ihop med honom på en gård i Sörmland, så det var inget lätt beslut:

”Men när jag såg möjligheterna med Loka Brunn kunde jag inte säga nej, så jag blev vd i januari 2008 och började pendla från Sörmland till Loka Brunn. Jag bor här i ett litet hus i veckorna, och Jens följer med när han har möjlighet. Han är lite friare i dag när han inte är vd för Spendrups längre”, säger hon.

Mia satte full fart på en gång. I början gick det trögt, men Loka Brunn blev lönsamt redan efter några år, och nu har Spendrups och Loka Brunn investerat 100 miljoner kronor i omfattande renoveringar och ombyggnationer. På den gamla kurorten finns 54 hus från 1700-talet fram till i dag i varierande stilar och en egen sommarkyrka. Mia Spendrup har själv, i samarbete med vice vd Marie Dahlgren, inrett ett hundratal av de 150 hotellrummen, och satt sin personliga prägel på dem. Alla hus är unika och bär på en egen historia. Gästerna kan till exempel välja att bo i societetsklass i Parkvillan med balkong mot sjön, eller i en av fyra sviter i Kungahuset, som restes av Gustav III.

Mia Spendrup tror på att arbeta här och nu, ha koll på detaljerna och göra kraftfulla förändringar när det behövs:

”Jag är glad att vi rev det gamla badhuset, även om vi strävar efter att bevara så mycket som möjligt av den gamla bebyggelsen. Det är en fantastisk miljö, som vi ska utveckla på ett varsamt sätt. Men ett nytt spa var en nödvändighet och det låg i tiden. I dag är Loka Brunn ett modernt spa med trend och traditon”, säger hon.

Inför bygget av den nya Vattensalongen tog Mia och Marie med arkitekten Per Pilerot på picknick till den undersköna platsen Murstensdalen med tjärnar, vattenfall, näckrosor och skog. De bjöd på champagne och snittar och sa: ”Så här ska vårt nya spa se ut.” Det är en utsökt vacker vattensalong med vattenfall, varma källor och en simbassäng med utsikt över sjön Norra Loken. Här kan gästerna också få olika behandlingar.

Loka Brunn har en lång tradition av behandlingar med vatten, gyttja och tallbarrsolja. Gyttjan som fortfarande hämtas bakom kyrkan ansågs vara landets bästa på 1700-talet. Lokas brunnskur består numera av en varm gyttjebädd som värmer kroppen och mjukar upp trötta muskler och leder. Efter det följer en ryggmassage med tallbarrsolja som framställs av furu från skogarna omkring.

Mat, dryck och hälsa är det nygamla framgångsreceptet:

”Vi är på topp nu och då gäller det att inte att slappna av, utan fortsätta att utveckla verksamheten. I Sjövillan bygger vi om för att ta nya steg när det gäller gastronomi. Här blir det ett helt nytt kök för aktiv matlagning och sittplatser för 80 gäster precis vid sjökanten. Det är ett mindre rum för spännande smak­upplevelser än den klassiska restaurangen i Stora Societetshuset där 300 personer kan äta samtidigt. I Sjövillan planerar jag att fira min födelsedag när jag fyller 50 i vår”, säger Mia.

Intill Loka Brunns sommarkyrka, där det arrangeras många sagolika bröllop, ligger rummet där gäster från när och fjärran har druckit brunn genom århundradena. Det är ett samtida rum inrett med svart skiffer från Bergslagen, hängande tygvepor i de svenska årstidernas färger, och bänkar i svartmålat trä. Lokasalongen är ett rum för vila och andakt. Där samspelar ljus och inspelade ljud från naturen. Här kan besökarna dricka brunn och smaka på det rena och friska vattnet som strilar upp ur en svart skiffersten, som påminner om en dopfunt. Dörren står alltid öppen för alla besökare. Förr som nu.

Den öppenheten står också Mia och hennes medarbetare för. Service är hennes sakrament och ”Vi arbetar när andra är lediga” är hennes mantra. Som vd ska hon visa vägen för medarbetarna. De står alltid på scen och ska kunna berätta en del om Loka Brunns historia. De ska också se till att gästerna känner sig sedda och väl omhändertagna. Mia kallar det Loka-andan, den positiva stämning som känns i luften när man besöker Loka Brunn.

Familjen Spendrup är numera traktens största arbetsgivare med flera hundra anställda. Mia och Jens är långsiktigt engagerade i Loka Brunn, Grythyttans Gästgivaregård och Måltidens Hus, där de sedan i år står för mat och aktiviter. Och om man får tro Mia, så är det här bara början:

”Vi tar hela tiden nya steg. Loka Brunn är en fantastisk miljö att vistas i. Här kan man få en helhetsupplevelse, där mat, dryck och njutning utgör en perfekt kombination. Vi är också ett skyltfönster för Spendrups drycker och en av bryggeriets bästa kunder”, säger hon.

Mia är ofta ute och föreläser på temat ”från kunglig kurort till modernt spa”. Loka Brunn är en av Sveriges äldsta kurorter. 1746 beskrivs den av Carl von Linné, kung Adolf Fredrik, som själv var patient på Loka Brunn, gav kurorten ett privilegiebrev 1759 och kung Gustaf III har också varit gäst på Loka Brunn. Storhetstiden var på senare delen av 1700-talet och på 1800-talet kom människor från stora delar av landet hit för att dricka brunn och bada gyttjebad.

Med utgångspunkt från historien siktar nu Mia på framtiden:

”Jens och Ulf Spendrup har alltid varit personliga i sin marknadsföring. Det är jag också. Jag tror på det personliga mötet. Jag och Jens tycker om att träffa våra gäster, för att prata en stund eller ha ölprovningar. Det personliga skiljer ut oss från andra. Loka Brunn är familjen Spendrups vardagsrum, Grythyttans Gästgivaregård är vårt vinkök”, säger Mia och får det att låta naturligt, inte som ett säljargument.

Loka Brunn är en familjeangelägenhet och ett långsiktigt engagemang i trakten. Numera driver familjen Spendrup tre verksamheter i trakten: Loka Brunn, Grythyttans Gästgivargård och Måltidens Hus. Den som besöker Loka Brunns webbplats möts av Jens röst. Mia är ansiktet för Grythyttans Gästgivaregård.

Nu är det dags för familjen Spendrup att sätta sin prägel på Grythyttans Gästgivaregård, som förvärvades 2014. Det är traktens kulinariska centrum och känt för sin långa måltidshistoria och sina gastronomiska innovationer. En ny köksmästare har handplockats från Loka Brunn, en modern bar har byggts i den traditionella miljön och en renovering av hotellrummen står högt upp på agendan. Med Loka-andan och Gästgivaregårdens potential är allt möjligt.

Artikel ur magasinet Vin&Bar, nr 4 2016. Foto: Andrzej Markiewicz. www.vinochbar.se

Lundberg krattar för maktskifte

Fastigheter lade grunden till förmögenheten. Portföljinnehaven gjorde klanen Lundberg till en av Sveriges rikaste. Fredrik Lundberg lär sikta på tio år till innan döttrarna tar över.

Tiden kräver att näringslivspersonligheter ska odla sitt varumärke och synas i alla möjliga sammanhang. Fredrik Lundberg gör tvärtom. Han är en doldis med ett sparsmakat umgänge och jobbar på med det han är bra på. Investeringar och fastigheter. Lundbergs är efter drygt 70 år en av Sveriges mest inflytelserika företagskoncerner med stora innehav i flera svenska börsbolag som Hufvudstaden, Holmen, Handelsbanken och Industrivärden. Värdet på Lundbergs marknadsvärderade innehav uppgick 20 november 2014 till omkring 47 miljarder kronor enligt företaget. Framgångarna som företagsägare och investerare har också gjort Fredrik Lundberg med familj till en av Sveriges rikaste.

Allt började i Norrköping 1944. Lars Erik Lundberg var 24 år när han startade det som senare kom att kallas Lundbergs. Han var byggmästare av den gamla sorten som köpte mark och byggde fastigheter. Snart kompletterades verksamheten med förvaltning av bostadshus och kommersiella fastigheter. Att köpa, bygga och förvalta blev företagets specialitet och verksamheten växte i mellersta och södra Sverige. Fredrik Lundberg växte upp i en familj där företagandet stod i centrum:

– Då lär man sig ett och annat. Jag fick goda värderingar, som att alltid göra rätt för mig och uppträda med bondförnuft. Utan sunda värderingar lyckas man inte i långa loppet, sa han i en intervju i Aktiespararen i maj 2006.

Sonen började på faderns företag 1977, efter studier på både Handelshögskolan och KTH, och blev vd 1981. Han var då 30 år. I och med det började en ny fas i företagets historia och Lundbergs börsnoterades 1983. Om de åren har han berättat för tidningen Näringslivet i Norrköping i maj 2014:

– Vi började köpa börsnoterade aktier, köpte och startade finansbolag och sju mindre industribolag. Jag såg en brist på ägare som ville och kunde ta ansvar och jag har alltid tyckt att det är viktigt att vara genuint intresserad av det man håller på med. Ledarskapet är helt avgörande för ett företag.

Under de åren bidrog den unge mannens affärssinne och intresse för aktier och ägande till att företaget förändrades i takt med tiden. Långsiktighet och balanserat risktagande blev ledorden. Trots det mötte Lundbergs stora utmaningar i samband med den svenska finanskrisen i början av 1990-talet. Företaget fick gå in med mycket kapital i Modo och Östgöta Enskilda Bank. I dag står Lundbergs stadigt på två ben; fastighetsrörelsen och portföljen med stora innehav i börsbolag. Grundarens byggbolag Fastighets AB L E Lundberg är numera ett helägt dotterbolag till det börsnoterade investeringsföretaget L E Lundbergföretagen AB.

Fredrik Lundbergs drivkraft är att bygga företag och utveckla verksamheter. Det har professor emeritus Sven-Erik Sjöstrand sett på nära håll. Han var Fredrik Lundbergs lärare på Handelshögskolan, men de lärde känna varandra på riktigt först när Fredrik Lundberg ringde sin tidigare lärare på 1980-talet och ville ha honom som styrelseledamot i Siab, som senare blev NCC. De blev vänner med tiden och Sjöstrand är numera engagerad i Lundbergsstiftelserna.

– Han är väl så mycket industriman som finansman, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Han ser i Fredrik Lundberg en stark person och ägare som kan företagens verksamhet mycket väl. Han är aktiv och långsiktig som ägare. Och han utövar ett tydligt ledarskap från första stund:

– Som huvudägare tar han snart klubban och tar ett tydligt ansvar för verksamhetens styrning. Han är dubbelt kompetent och har den ovanliga förmågan att behärska både företagets finansiella flöde och det operativa flödet.

Långsiktighet och verkligt aktivt ägande, som Fredrik Lundberg kallar ägande av kött och blod, är viktiga inslag i sättet att göra affärer och investeringar. Och försiktighet är hans mantra. Det tilltalar stjärnförvaltaren Simon Blecher:

– Jag hatar risk. Fredrik Lundberg undviker risk och är försiktig med belåning. Han återinvesterar, äter sig in i företagen han investerar i och hanterar allt som sin egen portfölj. Han går sin egen väg och struntar i omgivningen. Det händer att jag som förvaltare tar rygg på Fredrik Lundberg. Han är något av en svensk Warren Buffett, säger han.

Som fondförvaltare letar Simon Blecher bland annat efter företag som har dolda tillgångar och ger rabatt på eget kapital. Lundbergs är ett favoritföretag i portföljen. Företaget har egna fastigheter, som är lågt värderade, det finns övervärden i Hufvudstadens fastigheter och Holmen har mycket undervärderad skog. Genom Lundbergs ägande i båda bolagen får man både hängslen och livrem. Det passar en försiktig investerare:

– När jag köper aktier i Lundbergs får jag rabatt på rabatt på rabatt, säger Simon Blecher.

Fredrik Lundberg är en industriman som också investerar. Både i bolagets regi och som privatperson. Som investerare är han långsiktig, tar inga risker, har få innehav, lånar inte på aktier och köper ofta aktier när börsen är lågt värderad. Och Fredrik Lundberg använder kassaflödet på ett aktivt sätt, precis som Warren Buffett, och investerar både kassaflöde och utdelningar i företag som han är engagerad i. Samtidigt har Lundbergs fördelar av att företaget drivs som ett aktiebolag:

– Vi har kunnat slussa pengar från det ena till det andra och ge koncernbidrag mellan olika delar i företaget – fastighetsrörelsen genererar ju ett väldigt bra kassaflöde som vi har kunnat använda till andra investeringar, sa Fredrik Lundberg i en intervju med Affärsvärlden i juni 1999.

Möjligen är det därför som Lundbergs ofta är sent med sina rapporter vilket förvånar en del analytiker. Lundbergs målsättning är att över tid skapa avkastning som med bred marginal överstiger avkastningen på riskfria räntebärande placeringar. Och det gör företaget med råge. Lundbergs genomsnittliga årliga totalavkastning har under den senaste 5-årsperioden varit +15,7 procent mot börsens 10,8 procent, enligt SIX News. I en intervju med nyhetsbloggen i november 2014 sa Fredrik Lundberg att enskilda år inte är avgörande för Lundbergs, utan utvecklingen över tid:

– Det avgörande för oss är att vi ser att de bolag som ingår i portföljen utvecklas på ett bra sätt. Vi har ett långsiktigt perspektiv på våra investeringar. Fredrik Lundberg är känd för att bara investera i företag som han förstår sig på. Investeringsportföljen består av ett mindre antal bolag och röstandelarna är ofta större än storleken på investeringen. Störst är inte alltid bäst, som han själv brukar säga. I några av de största innehaven Hufvudstaden (andel av kapital 45 procent och röstandel 88 procent) och Holmen (andel av kapital 33 procent och röstandel 62 procent) märks det att det har funnits en strävan efter att ha en dominerande ställning.

Det sägs att Fredrik Lundberg är envis och har ett starkt kontrollbehov. Det tycker inte Henrik Sjölund alls. Han är ny vd på Holmen sedan april 2014, efter många år på Holmen Paper:

– Fredrik Lundberg är rak, enkel och tydlig. Han är väldigt engagerad och påläst. Och han är insatt i detaljerna. Allt blir så mycket enklare på det sättet. Jag tror inte att det finns så många bollplank av hans kaliber i Sverige, säger han.

Men är makt viktigt för honom?

– Han är en av Sveriges främsta företagsägare. Fredrik Lundberg är en god lyssnare men vet vad han vill. Jag tycker att han har ett avspänt förhållande till makt. Som jag ser det är han ute efter viss exekutiv makt för att kunna utföra sitt aktiva ägande, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Han hävdar att det krävs både hög kompetens och uthållighet om man ska lyckas övertyga Fredrik Lundberg om något han från början inte tror på. Det gäller även för de vänner och medarbetare som lyckats erövra hans förtroende. Fredrik Lundberg väljer sina företag, medarbetare och vänner med omsorg. Och han förefaller lika långsiktig när det gäller alla dessa relationer, menar Sjöstrand.

Fredrik Lundberg är något av en solitär i svenskt näringsliv även om han kommit Handelsbankssfären närmare med åren. Fredrik Lundberg har som andra prominenta personer ingått i Kung Carl XVI Gustafs jaktlag, men han har inget stort nätverk inom näringslivet. Han är van att gå sin egen väg och har en stark integritet. Det finns få anekdoter om Fredrik Lundbergs privatliv. Ändå talas det då och då om familjen Lundbergs lyxliv, glamourösa fester, privatjetfärder och det okänsliga bygget av det palatsliknande Villa Ekudden i Djursholm, dit familjen flyttade 1993 efter åtta års skatteförmånligt boende i Schweiz.

Familjen har alltid varit central för Fredrik Lundberg. Han delar sitt liv med hustrun Anne-Marie sedan många år. De har två döttrar. Louise, som föddes 1979, och Katarina som är två år yngre. Sommarstället i Arkösund har länge varit den fasta punkten på somrarna och där samlas familjen fortfarande. Som kontrast till den svenska sommaren har Fredrik Lundbergs en fäbless för vintersport. Han åker gärna utförsåkning i Alperna och favoritsporten är curling. Han uppskattar sportens kombination av taktik, teknik och uthållighet.

– Jag brukar spela två, tre tävlingar om året. Det blir inte så många träningar men det är trevligt att hålla kontakt med sporten, sa han i en intervju i Dagens Industri, februari 2014.

Fredrik Lundberg har varit juniorvärldsmästare i curling och sponsrar det svenska herrlandslaget i curling. Att hans engagemang är långsiktigt stod klart när IFK Norrköping föll ur högsta serien. Lundbergs stod fast vid sitt sponsorskap och i dag är fotbollslaget tillbaka i Allsvenskan igen.

Det tycks vara en trend att skickliga, välutbildade och drivna döttrar tar över efter sina föräldrar. När det har kommit till generationsväxling i familjeföretag som Ax-son Johnson, Schörling och Stenbeck har det varit självklart att kvinnorna ska ta över när det är dags, om de vill och kan sin sak. Fredrik Lundbergs döttrar Louise Lindh och Katarina Martinson har introducerats i verksamheten, aktier förs över i omgångar till nästa generation och båda är sedan 2010 ledamöter i L E Lundbergföretagens styrelse. De ingår också i andra styrelser inom Lundbergssfären. Louise Lindh har också en operativ roll i fastighetsbolaget som lade grunden till familjeföretaget. Båda döttrarna har tagit examen på Handelshögskolan. Med tiden lär de ta över efter fadern, även om det inte är någon lätt uppgift att ersätta Fredrik Lundberg, som har en tung ryggsäck av erfarenheter och kunskap. Men det är ingen brådska. De unga kvinnorna behöver få tid att utvecklas och växa in i sina roller:

– Jag tror att det kan ta tio år innan generationsskiftet är klart på Lundbergs. Om jag känner Fredrik Lundberg rätt kommer övergången ske planerat och över tid. 63 år är ingen ålder. Äldres erfarenheter och kunskap tas till vara alldeles för dåligt i västvärlden, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Och de verkar vara på god väg. Katarina Martinson är inte operativt engagerad i Lundbergs, men hon är bland annat styrelseledamot i Husqvarna. Louise Lindh brinner för Lundbergs och har sedan 2008 som vice vd i Lundbergs fastighetsbolag genomfört en generationsväxling och startat nya projekt med ung lust och energi. I en intervju i Fastighetsvärlden i mars 2013 höll hon inte med om att fastighetsbranschen är tråkig:

– Nej, det är jättekul. Jag tror många har en felaktig uppfattning om fastigheter som något tråkigt. Jag tycker att det är otroligt spännande och intressant.

På drygt 70 år har familjeföretaget utvecklats från byggföretag till investeringsföretag och Lundbergs är i dag en maktfaktor i svenskt näringsliv. Lundbergs har gjort affärer i tre generationer och växer stadigt med sikte på framtiden. Inte för inte har Lundbergs under 2014 både ökat innehavet i börsbolaget Indutrade och förvärvat en kontorsfastighet på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Cirkeln sluts.

 Anders Ström, Aktiespararen januari 2015

Källa: Tidningen Aktiespararen. Texten får ej användas av annan part. Ange källan vid citat. Artikeln finns också på www.aktiespararna.se

Petter Stordalen är mannen som började med jordgubbsförsäljning som liten. I dag är han en av Norges rikaste affärsmän och Nordens största hotellägare. Aktiespararen har träffat mång­miljardären för ett samtal om pengar och livet.

Hotellkungen Petter Stordalen, som arbetat sig upp på egen hand, har stora drömmar och är en affärsman, mångmiljardär, berättare och världsförbättrare i en och samma person. Han är känd för sina spektakulära hotellinvigningar och påkostade personalfester. Han är annorlunda och väcker uppmärksamhet, eftersom han lever sitt eget varumärke – som en Skandinaviens Richard Branson, även om det är hotellupplevelsen och lusten att möta människor som driver Petter Stordalen, inte rymdfärder. För Petter handlar affärer mer om passion och känslor än om siffror. Han har skapat sig ett liv fyllt av energi, glädje och framåtanda, där familjeliv, arbete och fritid utgör en helhet.

År 2012 blev ”den lite galne norrbaggen” svensk på riktigt för ett ögonblick. Petter Stordalen har alltid känt sig som en svensk i norsk kropp, och han älskar att göra affärer i Sverige. När han sommarpratade blev denna kärlek besvarad. I radio berättade han berörande om kärleken till sin far, om hur han fick sparken och förlorade kärleken efter 17 års äktenskap – en skilsmässa som gjorde riktigt ont – och att han fann kärleken igen, i både affärerna och livet. Han berättade också om sina drivkrafter, viljan att omvandla nederlag till framgång och lusten att göra skillnad:

– Jag glömmer aldrig den dagen då jag köpte mitt förs­ta hotell. Det var en vacker dag i juni 1996. Hotellet låg i en pytteliten by i södra Norge och hade just gått i konkurs. Men jag sade: ”Om tio år ska vi ta över den norska hotellmarknaden, och se’n ska vi bli störst i hela Skandinavien.” Folk skrattade så de nästan måste bäras ut ur rummet den dagen, men de skulle inte skratta länge.

Petter berättade i radio också om bilresan med tant Elin 1969 till ett litet norskt hotell då han drack Coca-Cola för första gången och som sjuåring njöt av sin första hotellupplevelse. Han avslutade sommarprogrammet med orden: ”Lite galenskap kan leda långt – väldigt långt.”

Före hotellkarriären blev Petter Stordalen som 24-åring Norges yngste köpcentrumchef när han utsågs till VD för City Syd i Trondheim, som gjorde rekordvinst under den nya ledningen. Efter detta hade han olika drivande roller inom handel och fas­tighetsutveckling i Norge. Som en del av en grupp investerare köpte han Steen & Strøm i Oslo, Norges motsvarighet till NK, som hade gått i konkurs efter 200 år. Stordalen omvandlade och utökade verksamheten, men 1996 fick han sluta efter en kontrovers med störste aktieägaren.

– Jag fick sparken, och det var det bästa som kunde ha hänt mig. Man borde sluta oftare. ”Jag ska fan i mig visa dem”, tänkte jag, och det blev en drivkraft för mig, säger Petter Stordalen.

Efter detta startade han eget och inledde en intensiv satsning på utveckling av fastigheter och hotell i samarbete med olika samarbetsparter. Det som många sade var omöjligt visade sig vara fullt möjligt för Petter Stor­dalen. Tre år efter köpet av det första hotellet ägde den unge affärsmannen med partner 100 hotell i Norge. I dag är han huvudägare i Skandinaviens största hotellbolag, Nordic Choice Hotels, med fler än 170 hotell i fem länder som besöks av nästan 25 000 personer varje dag. I Stordalens olika bolag, som sorterar under moderbolaget Home Invest, finns totalt 12 000 anställda.

Home Invest ägs av Petter Stordalen till 100 procent. I moderbolaget ingår Nordic Choice Hotels, Home Properties och Home Capital, som investerar i aktier, obligationer och derivat. Samtliga bolag är i dag avnoterade från börsen. Hans förmögenhet uppskattades av tidskriften Forbes i april 2014 till runt 9 miljarder i svenska kronor.

Mötet med Petter Stordalen präglas av en stark personlig närvaro utöver det vanliga. Detta framkommer under vårt mer än två timmar långa samtal i ett öppet mötesrum i Nordic Choice Hotels och Home Invests spektakulära lokaler i Oslo, som sprudlar av liv.

Berättelsen om Stordalens framgångar låter som en saga. Det norska ordet för saga, ’eventyr’, är nog det mest träffande ordet för att beskriva den lille pojkens resa mot framtiden, som började i en liten stad söder om Oslo.

Petter Stordalen växte upp i Porsgrunn, och här väcktes hans intresse för affärer. När han beklagade sig inför fadern över jordgubbarnas kvalitet sade Knut Anker Stordalen: ”Jag ska lära dig en sak: Sälj de jordgubbar du har, för de är de enda du kan sälja.” Det var ett slags ledarskap baserat på sunt förnuft som fadern använde i sin lokala ICA-affär.

Som äldste son drömde Petter om att ta över livsmedelsbutiken. Här lärde han sig affärernas ABC och fick många timmars övning i att göra verkliga affärer. Efter faderns råd blev Petter som tolvåring utsedd till Norges bästa jordgubbs­försäljare.

– Jag förstod att han var ett geni när det gäller affärer. Och jag lärde mig mycket av honom. Farsan är min stora förebild – min hjälte – men han gick bort alldeles för tidigt. Utan hans visdom hade jag nog inte varit där jag är i dag, säger Petter Stordalen.

Hans uppfostran var inte sträng, men rak och tydlig:

– Farsan gav klara besked om vad som gällde. Antingen sade han ja eller nej. Och det är mycket bättre än att föräldrar inte säger någonting och att man inte blir sedd. Denna tydlighet finns nog i min ledarstil.

Faderns livsråd – ”Petter, det spelar ingen roll vad du gör, bara du gör det så bra som möjligt och är stolt över det” – har Petter Stordalen utvecklat och gjort till sitt eget. Som ledare gäller det att utstråla energi och visa entusiasm för det man är stolt över, menar han.

Detta går igen även i Home Invests lokaler, som präglas av rörelse. Petter Stordalens energi är smittande och inspirerande för både medarbetare och besökare.

Varifrån får du all din energi?

– Jag får energi av att vara med min hustru Gunhild och schäferhunden Öbbe. Jag går upp klockan 5 varje morgon. Sedan tar Gunhild och jag en löprunda, och vi äter alltid frukost tillsammans. Och jag älskar middagarna hemma, med hustrun och barnen. Då är jag helt bortkopplad från telefon och Internet. De ögonblicken ger livet extra krydda, säger Petter Stordalen och fortsätter:

– Jag får också energi när jag öppnar dörren till kontoret klockan 9 varje morgon och möter alla fantastiska människor där. Det finns mycket energi i företagets kultur. Choiceandan handlar om en stark vilja att utveckla och förändra, inte minst när det gäller ett ständigt förbättringsarbete för miljö och hållbarhet.

Nordic Choice Hotels använder en tredelad resultaträkning: en för ekonomi, en för miljö och en för samhällsansvar. Företag med balans i den tredelade resultaträkningen är framtidens vinnare, menar Petter Stordalen. Han vill visa att det inte bara är nödvändigt utan att det leder till lönsamhet också.

Det verkar som om du håller på att utforma en ny sorts kapitalism, Kapitalism 2.0. Stämmer det?

– Ja, jag vill verka för en bärkraftig kapitalism. Det är en evolution, en revolution, som ligger framför oss. Företag är inte tillräckligt bra på detta i dag. Dagens kapitalism är alldeles för kortsiktig, och kvartalskapitalism fungerar inte. Vi måste förändra oss och visa samhällsansvar.

Är hotell en bra arena för att pröva en ny, bärkraftig kapitalism?

– Javisst. När sociala medier slog igenom på allvar var vi tvungna att förändra oss för att kunna behålla vår affär. Nu tjänar vi på att verka för denna nya sorts kapitalism. Allt handlar om företagets rykte och kundernas betyg på resesajter i dag. Nu gäller absolut konsumentmakt. Det handlar om att väljas eller att bli bortvald. Och vi är i frontlinjen när det gäller betjäning. Vi måste göra kunden nöjd med sin hotellupplevelse.

Petter Stordalens genuina samhällsengagemang har också gjort honom till miljöaktivist. Han har bland annat varit med om illegala aktioner mot kärnkraftsanläggningen i Sellfield i England och dumpningen av slam på Malmøykalven, en halvö utanför Oslo. Det är inte för inte som det står ”There is no business on a dead planet” på visitkortet.

– Vad gäller aktionen vid Oslofjorden var det tyvärr för sent. Men jag tyckte att det var viktigt att delta i protesterna för att de ansvariga måste lära sig av sina misstag, så att dessa inte upprepas.

Som affärsman är Petter Stordalen en envis jävel. När det gäller investeringar ger han aldrig upp och nöjer sig inte förrän han får ett ja. ”Om det inte går i dag går det i morgon”, är hans paroll. Han ser möjligheter, inte begränsningar, och tycker att dåliga tider är bra tider för att tänka annorlunda. Och att tänka annorlunda är Petter Stordalens personliga konkurrensfördel som affärsman och investerare. Han löper sitt eget lopp. Och han gör saker utan att fundera så mycket på vad som är rätt och fel. Han vill göra ”morsomme” (’roliga’) projekt. ”Jag lever ju bara en gång”, säger han. Och det visar sig i alla fall inte förrän efteråt vad en stor investering mynnar ut i. Det gäller att man vågar ge sig ut i det okända för att nå framgång. Det är inte så konstigt att en av Petter Stordalens favoritlåtar är Det löser sej av Timbuktu.

Vad är en bra investering för dig?

– En som ger acceptabel avkastning, löser problem för andra och är bra för både miljö och samhälle.

Vad driver dig?

– Att se idéer bli realiserade. Jag tycker om männi­skor också. Det viktigaste jag har är företagskulturen – husen och hotellen är ingenting utan människorna. Möten med människor har format mig till den jag är i dag. Gunhild har inspirerat mig till att använda företaget som plattform för att öka förändringstrycket när det gäller miljö och hållbarhet. Musikern och kompositören Bob Geldofs engagemang för en bättre värld har också betytt mycket för mig.

Vad betyder pengar för dig?

– Pengar motiverar ingenting. Jag har aldrig foku­serat på pengar. När jag nådde min första miljon i början av 1990-talet kände jag glädje. Då betalade jag av mina studieskulder och köpte min första lägenhet. När jag kom upp i 10 miljoner köpte jag saker, bilar och en fin lägenhet. Men mitt viktigaste beslut var när vi investerade över hundra miljoner norska kronor för att komma in i hotellmarknaden på allvar. Då bestämde jag mig för att satsa allt och ta ett steg ut i det okända. Det lönade sig. Runt millennieskiftet nådde jag min första miljard, och sedan har det gått av bara farten.

Hur är du som person?

– Jag har lätt för att acceptera nederlag och gå vidare. Våra framgångar är summan av våra misslyckanden. Det kanske ser ut som om jag alltid varit framgångsrik, men jag gjorde många misstag i början av min karriär. Jag lär mig av misstagen och minns bara framgångarna. Det är roligare att vara optimist.

I Sverige känner vi till två Petter, hotellmagnaten Stordalen och skidåkaren Northug. Finns det några likheter och skillnader mellan er?

– Vi älskar båda skidåkning. Och vi tror lika mycket på att det krävs hårt arbete för att nå framgång. Han gör allt för att komma först i mål och vill slå konkurrenterna till varje pris. Där stannar nog likheterna. Northug är en extrem vinnarskalle, precis som Zlatan Ibrahimovic´, och en fantastisk idrottsman, men man måste våga vara annorlunda för att nå extrem framgång. Men det kostar på att vara annorlunda, det har jag också fått känna av. Det finns mycket större acceptans i Skandinavien för människor som är som alla andra. Med hjälp av Jantelagen vill man göra människor som sticker ut lite mindre än de verkligen är. Jag har ett exempel: När jag hyllade Charlotte Kalla under stafetten i OS tidigare i år väckte det ett ramaskri i Norge. Då hyllade jag Kalla ännu mer för hennes otroliga idrottspre­station. Då var det några som skrev att de aldrig skulle bo på ett Choicehotell igen. Det var en risk jag fick ta. Jag säger det jag menar och menar det jag säger.

Du har hotell i Norge, Sverige, Danmark, Lettland och Litauen. Du är norrman, men ditt hjärta verkar klappa lite extra för Sverige och svenskarna. Hur kommer det sig?

– Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Jag känner mig som svensk i en norsk kropp. I Sverige har jag blivit särskilt väl mottagen, och jag har mött många fantastiska människor där – inte minst svenska politiker. Vi ville in i Stockholm, och Clarion Hotel Stockholm blev en jätteframgång som gav mersmak. Vi har realiserat Clarion Hotel Post i Göteborg, och vi ser fram emot öppningen av Clarion Hotel Live i Malmö. I Sverige har vi nu 79 hotell. Vi tror på Sverige som marknad och fortsätter vår satsning där.

Hur ser du på att göra affärer i Norge och Sverige?

– Sverige är ett av världens bästa länder att inve­stera i. Här är ett handslag fortfarande ett handslag. I Sverige och Norge är vi bra på att förvalta resurser. Våra samhällen är genomlysta och har fungerande välfärdssystem. Jag vill betala skatt här och skulle aldrig drömma om att flytta mitt företag till ett skatteparadis. I Sverige är ni industrialister och har ordning och reda – i Norge är vi mer äventyrliga. Och så hittade vi oljan. Svensk styrningskultur och norsk äventyrslust har egna sprängkrafter.

Petter Stordalen är 51 år. Som entreprenör och mångmiljardär vet han att ”succé är summan av många nederlag” och att allt är möjligt i framtiden. Han får fortfarande energi av att gå till arbetet varje morgon, även om den senaste finanskrisen gjorde att han sov dåligt på nätterna när han under en tid hade lån på 2 miljarder norska kronor. Lusten att förändra, utveckla och bygga nya hotellupplevelser dämpas inte av skatte­smällar på en halv miljard kronor eller ekonomiska förluster för nya hotellsatsningar. Så länge han finner glädje i att se framåt lär Petter Stordalen fortsätta sitt äventyr i upplevelsebranschen i många år till.

Anders Ström, Aktiespararen nr 5 2014

Källa: Tidningen Aktiespararen. Texten får ej användas av annan part. Ange källan vid citat. Artikeln finns också på aktiespararna.se

 Läs mer om mina texter

Aktiespararen 5, 2013 – Läs tidningen på www.aktiespararna.se