Lundberg krattar för maktskifte

Fastigheter lade grunden till förmögenheten. Portföljinnehaven gjorde klanen Lundberg till en av Sveriges rikaste. Fredrik Lundberg lär sikta på tio år till innan döttrarna tar över.

Tiden kräver att näringslivspersonligheter ska odla sitt varumärke och synas i alla möjliga sammanhang. Fredrik Lundberg gör tvärtom. Han är en doldis med ett sparsmakat umgänge och jobbar på med det han är bra på. Investeringar och fastigheter. Lundbergs är efter drygt 70 år en av Sveriges mest inflytelserika företagskoncerner med stora innehav i flera svenska börsbolag som Hufvudstaden, Holmen, Handelsbanken och Industrivärden. Värdet på Lundbergs marknadsvärderade innehav uppgick 20 november 2014 till omkring 47 miljarder kronor enligt företaget. Framgångarna som företagsägare och investerare har också gjort Fredrik Lundberg med familj till en av Sveriges rikaste.

Allt började i Norrköping 1944. Lars Erik Lundberg var 24 år när han startade det som senare kom att kallas Lundbergs. Han var byggmästare av den gamla sorten som köpte mark och byggde fastigheter. Snart kompletterades verksamheten med förvaltning av bostadshus och kommersiella fastigheter. Att köpa, bygga och förvalta blev företagets specialitet och verksamheten växte i mellersta och södra Sverige. Fredrik Lundberg växte upp i en familj där företagandet stod i centrum:

– Då lär man sig ett och annat. Jag fick goda värderingar, som att alltid göra rätt för mig och uppträda med bondförnuft. Utan sunda värderingar lyckas man inte i långa loppet, sa han i en intervju i Aktiespararen i maj 2006.

Sonen började på faderns företag 1977, efter studier på både Handelshögskolan och KTH, och blev vd 1981. Han var då 30 år. I och med det började en ny fas i företagets historia och Lundbergs börsnoterades 1983. Om de åren har han berättat för tidningen Näringslivet i Norrköping i maj 2014:

– Vi började köpa börsnoterade aktier, köpte och startade finansbolag och sju mindre industribolag. Jag såg en brist på ägare som ville och kunde ta ansvar och jag har alltid tyckt att det är viktigt att vara genuint intresserad av det man håller på med. Ledarskapet är helt avgörande för ett företag.

Under de åren bidrog den unge mannens affärssinne och intresse för aktier och ägande till att företaget förändrades i takt med tiden. Långsiktighet och balanserat risktagande blev ledorden. Trots det mötte Lundbergs stora utmaningar i samband med den svenska finanskrisen i början av 1990-talet. Företaget fick gå in med mycket kapital i Modo och Östgöta Enskilda Bank. I dag står Lundbergs stadigt på två ben; fastighetsrörelsen och portföljen med stora innehav i börsbolag. Grundarens byggbolag Fastighets AB L E Lundberg är numera ett helägt dotterbolag till det börsnoterade investeringsföretaget L E Lundbergföretagen AB.

Fredrik Lundbergs drivkraft är att bygga företag och utveckla verksamheter. Det har professor emeritus Sven-Erik Sjöstrand sett på nära håll. Han var Fredrik Lundbergs lärare på Handelshögskolan, men de lärde känna varandra på riktigt först när Fredrik Lundberg ringde sin tidigare lärare på 1980-talet och ville ha honom som styrelseledamot i Siab, som senare blev NCC. De blev vänner med tiden och Sjöstrand är numera engagerad i Lundbergsstiftelserna.

– Han är väl så mycket industriman som finansman, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Han ser i Fredrik Lundberg en stark person och ägare som kan företagens verksamhet mycket väl. Han är aktiv och långsiktig som ägare. Och han utövar ett tydligt ledarskap från första stund:

– Som huvudägare tar han snart klubban och tar ett tydligt ansvar för verksamhetens styrning. Han är dubbelt kompetent och har den ovanliga förmågan att behärska både företagets finansiella flöde och det operativa flödet.

Långsiktighet och verkligt aktivt ägande, som Fredrik Lundberg kallar ägande av kött och blod, är viktiga inslag i sättet att göra affärer och investeringar. Och försiktighet är hans mantra. Det tilltalar stjärnförvaltaren Simon Blecher:

– Jag hatar risk. Fredrik Lundberg undviker risk och är försiktig med belåning. Han återinvesterar, äter sig in i företagen han investerar i och hanterar allt som sin egen portfölj. Han går sin egen väg och struntar i omgivningen. Det händer att jag som förvaltare tar rygg på Fredrik Lundberg. Han är något av en svensk Warren Buffett, säger han.

Som fondförvaltare letar Simon Blecher bland annat efter företag som har dolda tillgångar och ger rabatt på eget kapital. Lundbergs är ett favoritföretag i portföljen. Företaget har egna fastigheter, som är lågt värderade, det finns övervärden i Hufvudstadens fastigheter och Holmen har mycket undervärderad skog. Genom Lundbergs ägande i båda bolagen får man både hängslen och livrem. Det passar en försiktig investerare:

– När jag köper aktier i Lundbergs får jag rabatt på rabatt på rabatt, säger Simon Blecher.

Fredrik Lundberg är en industriman som också investerar. Både i bolagets regi och som privatperson. Som investerare är han långsiktig, tar inga risker, har få innehav, lånar inte på aktier och köper ofta aktier när börsen är lågt värderad. Och Fredrik Lundberg använder kassaflödet på ett aktivt sätt, precis som Warren Buffett, och investerar både kassaflöde och utdelningar i företag som han är engagerad i. Samtidigt har Lundbergs fördelar av att företaget drivs som ett aktiebolag:

– Vi har kunnat slussa pengar från det ena till det andra och ge koncernbidrag mellan olika delar i företaget – fastighetsrörelsen genererar ju ett väldigt bra kassaflöde som vi har kunnat använda till andra investeringar, sa Fredrik Lundberg i en intervju med Affärsvärlden i juni 1999.

Möjligen är det därför som Lundbergs ofta är sent med sina rapporter vilket förvånar en del analytiker. Lundbergs målsättning är att över tid skapa avkastning som med bred marginal överstiger avkastningen på riskfria räntebärande placeringar. Och det gör företaget med råge. Lundbergs genomsnittliga årliga totalavkastning har under den senaste 5-årsperioden varit +15,7 procent mot börsens 10,8 procent, enligt SIX News. I en intervju med nyhetsbloggen i november 2014 sa Fredrik Lundberg att enskilda år inte är avgörande för Lundbergs, utan utvecklingen över tid:

– Det avgörande för oss är att vi ser att de bolag som ingår i portföljen utvecklas på ett bra sätt. Vi har ett långsiktigt perspektiv på våra investeringar. Fredrik Lundberg är känd för att bara investera i företag som han förstår sig på. Investeringsportföljen består av ett mindre antal bolag och röstandelarna är ofta större än storleken på investeringen. Störst är inte alltid bäst, som han själv brukar säga. I några av de största innehaven Hufvudstaden (andel av kapital 45 procent och röstandel 88 procent) och Holmen (andel av kapital 33 procent och röstandel 62 procent) märks det att det har funnits en strävan efter att ha en dominerande ställning.

Det sägs att Fredrik Lundberg är envis och har ett starkt kontrollbehov. Det tycker inte Henrik Sjölund alls. Han är ny vd på Holmen sedan april 2014, efter många år på Holmen Paper:

– Fredrik Lundberg är rak, enkel och tydlig. Han är väldigt engagerad och påläst. Och han är insatt i detaljerna. Allt blir så mycket enklare på det sättet. Jag tror inte att det finns så många bollplank av hans kaliber i Sverige, säger han.

Men är makt viktigt för honom?

– Han är en av Sveriges främsta företagsägare. Fredrik Lundberg är en god lyssnare men vet vad han vill. Jag tycker att han har ett avspänt förhållande till makt. Som jag ser det är han ute efter viss exekutiv makt för att kunna utföra sitt aktiva ägande, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Han hävdar att det krävs både hög kompetens och uthållighet om man ska lyckas övertyga Fredrik Lundberg om något han från början inte tror på. Det gäller även för de vänner och medarbetare som lyckats erövra hans förtroende. Fredrik Lundberg väljer sina företag, medarbetare och vänner med omsorg. Och han förefaller lika långsiktig när det gäller alla dessa relationer, menar Sjöstrand.

Fredrik Lundberg är något av en solitär i svenskt näringsliv även om han kommit Handelsbankssfären närmare med åren. Fredrik Lundberg har som andra prominenta personer ingått i Kung Carl XVI Gustafs jaktlag, men han har inget stort nätverk inom näringslivet. Han är van att gå sin egen väg och har en stark integritet. Det finns få anekdoter om Fredrik Lundbergs privatliv. Ändå talas det då och då om familjen Lundbergs lyxliv, glamourösa fester, privatjetfärder och det okänsliga bygget av det palatsliknande Villa Ekudden i Djursholm, dit familjen flyttade 1993 efter åtta års skatteförmånligt boende i Schweiz.

Familjen har alltid varit central för Fredrik Lundberg. Han delar sitt liv med hustrun Anne-Marie sedan många år. De har två döttrar. Louise, som föddes 1979, och Katarina som är två år yngre. Sommarstället i Arkösund har länge varit den fasta punkten på somrarna och där samlas familjen fortfarande. Som kontrast till den svenska sommaren har Fredrik Lundbergs en fäbless för vintersport. Han åker gärna utförsåkning i Alperna och favoritsporten är curling. Han uppskattar sportens kombination av taktik, teknik och uthållighet.

– Jag brukar spela två, tre tävlingar om året. Det blir inte så många träningar men det är trevligt att hålla kontakt med sporten, sa han i en intervju i Dagens Industri, februari 2014.

Fredrik Lundberg har varit juniorvärldsmästare i curling och sponsrar det svenska herrlandslaget i curling. Att hans engagemang är långsiktigt stod klart när IFK Norrköping föll ur högsta serien. Lundbergs stod fast vid sitt sponsorskap och i dag är fotbollslaget tillbaka i Allsvenskan igen.

Det tycks vara en trend att skickliga, välutbildade och drivna döttrar tar över efter sina föräldrar. När det har kommit till generationsväxling i familjeföretag som Ax-son Johnson, Schörling och Stenbeck har det varit självklart att kvinnorna ska ta över när det är dags, om de vill och kan sin sak. Fredrik Lundbergs döttrar Louise Lindh och Katarina Martinson har introducerats i verksamheten, aktier förs över i omgångar till nästa generation och båda är sedan 2010 ledamöter i L E Lundbergföretagens styrelse. De ingår också i andra styrelser inom Lundbergssfären. Louise Lindh har också en operativ roll i fastighetsbolaget som lade grunden till familjeföretaget. Båda döttrarna har tagit examen på Handelshögskolan. Med tiden lär de ta över efter fadern, även om det inte är någon lätt uppgift att ersätta Fredrik Lundberg, som har en tung ryggsäck av erfarenheter och kunskap. Men det är ingen brådska. De unga kvinnorna behöver få tid att utvecklas och växa in i sina roller:

– Jag tror att det kan ta tio år innan generationsskiftet är klart på Lundbergs. Om jag känner Fredrik Lundberg rätt kommer övergången ske planerat och över tid. 63 år är ingen ålder. Äldres erfarenheter och kunskap tas till vara alldeles för dåligt i västvärlden, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Och de verkar vara på god väg. Katarina Martinson är inte operativt engagerad i Lundbergs, men hon är bland annat styrelseledamot i Husqvarna. Louise Lindh brinner för Lundbergs och har sedan 2008 som vice vd i Lundbergs fastighetsbolag genomfört en generationsväxling och startat nya projekt med ung lust och energi. I en intervju i Fastighetsvärlden i mars 2013 höll hon inte med om att fastighetsbranschen är tråkig:

– Nej, det är jättekul. Jag tror många har en felaktig uppfattning om fastigheter som något tråkigt. Jag tycker att det är otroligt spännande och intressant.

På drygt 70 år har familjeföretaget utvecklats från byggföretag till investeringsföretag och Lundbergs är i dag en maktfaktor i svenskt näringsliv. Lundbergs har gjort affärer i tre generationer och växer stadigt med sikte på framtiden. Inte för inte har Lundbergs under 2014 både ökat innehavet i börsbolaget Indutrade och förvärvat en kontorsfastighet på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Cirkeln sluts.

 Anders Ström, Aktiespararen januari 2015

Källa: Tidningen Aktiespararen. Texten får ej användas av annan part. Ange källan vid citat. Artikeln finns också på www.aktiespararna.se

De nya kraven på att betala av på lånen gör att många svenskar låser in sin ekonomi i bostaden. Privatpersoner bör istället ges större möjligheter att själva styra över sina investeringar, skriver författaren Anders Ström.

Finansinspektionens krav på ökad amorteringstakt visar på alltför snävt fokus på hushållens belåningsgrad. Att betala av på sina lån är rimligt och sunt, men kravet leder till att svenskarna i ännu högre grad låser in sin ekonomi i bostaden. Fokus borde istället ligga på hushållens verkliga finansiella ställning och leda till åtgärder som stimulerar till ökat personligt sparande och investeringar på aktiemarknaden. Det är det i särklass bästa sättet att bygga ett eget kapital. Inte minst i lågräntetider då investeringar i aktier och aktierelaterade värdepapper är det enda reella alternativet. När hushållens totalekonomi stärks är detta också till nytta för både näringsliv och samhälle.

Åtgärder som krav på ökad amorteringstakt, reglering av rörliga lån och flyttskatt komplicerar privatekonomiska överväganden. Kraven skapar inlåsningseffekter och minskar rörligheten på bostadsmarknaden. De enda som tjänar på komplexiteten är finansmarknadens aktörer.
De senaste decenniernas bostadsrally i storstäderna har gjort många ägare av bostadsrätter och villor till miljonärer, men bara på pappret eftersom värdet är fiktivt tills en eventuell vinst realiseras. Istället för att tvingas amortera i lågräntetider borde svenska hushåll stimuleras att bygga en ekonomisk buffert, månadsspara och investera långsiktigt i en egen aktieportfölj. Hushåll med en stark finansiell ställning kan i högre grad ta ansvar för sin egen ekonomi, till exempel genom att förmåga att betala högre räntor när bolåneräntorna stiger. Att i ett komplext ekonomiskt läge med nya spelregler sänka reporäntan till 0 procent kan visa sig vara ett lika desperat beslut som när Bengt Dennis höjde reporäntan till 500 procent hösten 1992. Nollräntan lär elda på en redan högt värderad bostads- och aktiemarknad.

Riksbankschefen Stefan Ingves menar att stabiliseringsrådets aktörer bör gasa och bromsa samtidigt. Men det har sällan visat sig fungera i verkligheten.

Investeringar på aktiemarknaden har över tid slagit obligationer och räntor med råge. Stockholmsbörsen har historiskt gett en årlig avkastning på 7-10 procent i genomsnitt. Även om de extrema börsdecennierna 1980- och 1990-talen kanske aldrig kommer igen, så är det troligt att avkastningen över tid blir i nivå med den historiska genomsnittliga avkastningen på börsen. Många fler svenskar borde stimuleras att investera i enskilda aktier så att de får ta del av de stora värden som börsen skapar över tid. I dag är det bara drygt var tionde person som gör det.

På senare år har det tagits beslut som är positiva för individuellt sparande. Utfasningen av skattereduktionen för personligt pensionssparande kan ge privatpersoner en möjlighet att skifta över till ett fritt aktierelaterat månadssparande. För den som är intresserad av aktier, företag och ekonomi kan det vara ännu mer lönsamt att investera långsiktigt och regelbundet direkt i enskilda aktier och bygga en egen aktieportfölj. Det har underlättats genom införandet av Investeringskonto (ISK), som initierades i Sverige 2012. Det gör det enklare och mer förmånligt att äga och hantera aktier, fonder och andra värdepapper skattemässigt.
Kravet på ökad amorteringstakt sänder fel signaler och kyler inte ner bostadsmarknaden. Slopa kravet och ersätt det med en nedtrappning av ränteavdraget på bostadslån med 5 procent per år och sänk bolånetaket till 80 procent. Och inför dessutom ett individuellt pensionssparande inriktat mot direkt ägande av enskilda aktier, där skatt betalas vid pensionsuttaget.

Det ger privatpersoner en möjlighet att självständigt styra över sin ekonomiska framtid genom att kombinera långsiktigt och regelbundet sparande med egen förvaltning av PPM-kapitalet. Först då kan privatpersoner på allvar leva upp till de ökande kraven på individuellt ansvar. Då binds inte heller de svenska hushållens finansiella kapital i pensionsmarknadens dyra fondlösningar. Ett ökat fokus på finansiellt kapital är vida överlägset ett ensidigt fokus på bostäders fiktiva värde.

ANDERS STRÖM författare till ”Investeringsboken”

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fel-att-lasa-pengar-i-bostader_4220083.svd

I dag är det ett ständigt flöde av bilder i tryckta och digitala medier. Bilder berör. Bilder gör texter levande. Bilder illustrerar. Bilder skapar förståelse och sammanhang. Bakom varje bild finns en konstnär. En människa av kött och blod. En konstnär som ska ha betalt för sitt kreativa arbete.

Om du vill återge en bild i tryckt form eller digitalt krävs det nästan alltid tillstånd före publicering och användningen är ofta förknippad med en avgift. Kontakta oss så hjälper vi dig att skaffa rättigheterna som behövs. Vi kan reglerna och har kontakterna. Genom oss får du på ett enkelt och smidigt sätt veta vad som gäller och papper på att du har rätt att publicera bilden.

Och vi ser till att konstnären får betalt för bildanvändningen.

Om du vill återge bilden för ett enstaka tillfälle ansöker du om tillstånd hos oss. Om du använder bilder mer regelbundet kan det vara förmånligt för dig att ingå ett avtal. Kontakta oss så lotsar vi dig rätt.

BUS – en serviceorganisation för bildanvändare

BUS – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, företräder omkring 8 000 svenska och 80 000 utländska upphovsmän i frågor som rör deras upphovsrätt. I samverkan med varje enskild upphovsman eller genom avtal med våra samarbetsorganisationer runt om i världen ser vi till att upphovsmannen får betalt för sin upphovsrätt när en bild återges i tryckt form eller digitalt. Vi bevakar också att den ideella rätten respekteras. BUS är en ekonomisk förening som drivs utan vinstintresse.

Bildanvändning regleras i upphovsrättslagen

De verk som en konstnär, illustratör, konsthantverkare eller formgivare skapar har ett upphovsrättsligt skydd. Det innebär att verket i regel inte får återges utan tillstånd. Skyddet regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätten omfattar även en ideell rätt. Denna innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven och att förändringar av verket inte får ske utan särskilt tillstånd.

Välkommen att kontakta oss för mer information och rådgivning

BUS – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige

Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm. Tel. 08-545 533 80, fax 08-545 533 98. www.bus.se

Text och produktion på uppdrag på BUS. Mer information: www.bus.se

Petter Stordalen är mannen som började med jordgubbsförsäljning som liten. I dag är han en av Norges rikaste affärsmän och Nordens största hotellägare. Aktiespararen har träffat mång­miljardären för ett samtal om pengar och livet.

Hotellkungen Petter Stordalen, som arbetat sig upp på egen hand, har stora drömmar och är en affärsman, mångmiljardär, berättare och världsförbättrare i en och samma person. Han är känd för sina spektakulära hotellinvigningar och påkostade personalfester. Han är annorlunda och väcker uppmärksamhet, eftersom han lever sitt eget varumärke – som en Skandinaviens Richard Branson, även om det är hotellupplevelsen och lusten att möta människor som driver Petter Stordalen, inte rymdfärder. För Petter handlar affärer mer om passion och känslor än om siffror. Han har skapat sig ett liv fyllt av energi, glädje och framåtanda, där familjeliv, arbete och fritid utgör en helhet.

År 2012 blev ”den lite galne norrbaggen” svensk på riktigt för ett ögonblick. Petter Stordalen har alltid känt sig som en svensk i norsk kropp, och han älskar att göra affärer i Sverige. När han sommarpratade blev denna kärlek besvarad. I radio berättade han berörande om kärleken till sin far, om hur han fick sparken och förlorade kärleken efter 17 års äktenskap – en skilsmässa som gjorde riktigt ont – och att han fann kärleken igen, i både affärerna och livet. Han berättade också om sina drivkrafter, viljan att omvandla nederlag till framgång och lusten att göra skillnad:

– Jag glömmer aldrig den dagen då jag köpte mitt förs­ta hotell. Det var en vacker dag i juni 1996. Hotellet låg i en pytteliten by i södra Norge och hade just gått i konkurs. Men jag sade: ”Om tio år ska vi ta över den norska hotellmarknaden, och se’n ska vi bli störst i hela Skandinavien.” Folk skrattade så de nästan måste bäras ut ur rummet den dagen, men de skulle inte skratta länge.

Petter berättade i radio också om bilresan med tant Elin 1969 till ett litet norskt hotell då han drack Coca-Cola för första gången och som sjuåring njöt av sin första hotellupplevelse. Han avslutade sommarprogrammet med orden: ”Lite galenskap kan leda långt – väldigt långt.”

Före hotellkarriären blev Petter Stordalen som 24-åring Norges yngste köpcentrumchef när han utsågs till VD för City Syd i Trondheim, som gjorde rekordvinst under den nya ledningen. Efter detta hade han olika drivande roller inom handel och fas­tighetsutveckling i Norge. Som en del av en grupp investerare köpte han Steen & Strøm i Oslo, Norges motsvarighet till NK, som hade gått i konkurs efter 200 år. Stordalen omvandlade och utökade verksamheten, men 1996 fick han sluta efter en kontrovers med störste aktieägaren.

– Jag fick sparken, och det var det bästa som kunde ha hänt mig. Man borde sluta oftare. ”Jag ska fan i mig visa dem”, tänkte jag, och det blev en drivkraft för mig, säger Petter Stordalen.

Efter detta startade han eget och inledde en intensiv satsning på utveckling av fastigheter och hotell i samarbete med olika samarbetsparter. Det som många sade var omöjligt visade sig vara fullt möjligt för Petter Stor­dalen. Tre år efter köpet av det första hotellet ägde den unge affärsmannen med partner 100 hotell i Norge. I dag är han huvudägare i Skandinaviens största hotellbolag, Nordic Choice Hotels, med fler än 170 hotell i fem länder som besöks av nästan 25 000 personer varje dag. I Stordalens olika bolag, som sorterar under moderbolaget Home Invest, finns totalt 12 000 anställda.

Home Invest ägs av Petter Stordalen till 100 procent. I moderbolaget ingår Nordic Choice Hotels, Home Properties och Home Capital, som investerar i aktier, obligationer och derivat. Samtliga bolag är i dag avnoterade från börsen. Hans förmögenhet uppskattades av tidskriften Forbes i april 2014 till runt 9 miljarder i svenska kronor.

Mötet med Petter Stordalen präglas av en stark personlig närvaro utöver det vanliga. Detta framkommer under vårt mer än två timmar långa samtal i ett öppet mötesrum i Nordic Choice Hotels och Home Invests spektakulära lokaler i Oslo, som sprudlar av liv.

Berättelsen om Stordalens framgångar låter som en saga. Det norska ordet för saga, ’eventyr’, är nog det mest träffande ordet för att beskriva den lille pojkens resa mot framtiden, som började i en liten stad söder om Oslo.

Petter Stordalen växte upp i Porsgrunn, och här väcktes hans intresse för affärer. När han beklagade sig inför fadern över jordgubbarnas kvalitet sade Knut Anker Stordalen: ”Jag ska lära dig en sak: Sälj de jordgubbar du har, för de är de enda du kan sälja.” Det var ett slags ledarskap baserat på sunt förnuft som fadern använde i sin lokala ICA-affär.

Som äldste son drömde Petter om att ta över livsmedelsbutiken. Här lärde han sig affärernas ABC och fick många timmars övning i att göra verkliga affärer. Efter faderns råd blev Petter som tolvåring utsedd till Norges bästa jordgubbs­försäljare.

– Jag förstod att han var ett geni när det gäller affärer. Och jag lärde mig mycket av honom. Farsan är min stora förebild – min hjälte – men han gick bort alldeles för tidigt. Utan hans visdom hade jag nog inte varit där jag är i dag, säger Petter Stordalen.

Hans uppfostran var inte sträng, men rak och tydlig:

– Farsan gav klara besked om vad som gällde. Antingen sade han ja eller nej. Och det är mycket bättre än att föräldrar inte säger någonting och att man inte blir sedd. Denna tydlighet finns nog i min ledarstil.

Faderns livsråd – ”Petter, det spelar ingen roll vad du gör, bara du gör det så bra som möjligt och är stolt över det” – har Petter Stordalen utvecklat och gjort till sitt eget. Som ledare gäller det att utstråla energi och visa entusiasm för det man är stolt över, menar han.

Detta går igen även i Home Invests lokaler, som präglas av rörelse. Petter Stordalens energi är smittande och inspirerande för både medarbetare och besökare.

Varifrån får du all din energi?

– Jag får energi av att vara med min hustru Gunhild och schäferhunden Öbbe. Jag går upp klockan 5 varje morgon. Sedan tar Gunhild och jag en löprunda, och vi äter alltid frukost tillsammans. Och jag älskar middagarna hemma, med hustrun och barnen. Då är jag helt bortkopplad från telefon och Internet. De ögonblicken ger livet extra krydda, säger Petter Stordalen och fortsätter:

– Jag får också energi när jag öppnar dörren till kontoret klockan 9 varje morgon och möter alla fantastiska människor där. Det finns mycket energi i företagets kultur. Choiceandan handlar om en stark vilja att utveckla och förändra, inte minst när det gäller ett ständigt förbättringsarbete för miljö och hållbarhet.

Nordic Choice Hotels använder en tredelad resultaträkning: en för ekonomi, en för miljö och en för samhällsansvar. Företag med balans i den tredelade resultaträkningen är framtidens vinnare, menar Petter Stordalen. Han vill visa att det inte bara är nödvändigt utan att det leder till lönsamhet också.

Det verkar som om du håller på att utforma en ny sorts kapitalism, Kapitalism 2.0. Stämmer det?

– Ja, jag vill verka för en bärkraftig kapitalism. Det är en evolution, en revolution, som ligger framför oss. Företag är inte tillräckligt bra på detta i dag. Dagens kapitalism är alldeles för kortsiktig, och kvartalskapitalism fungerar inte. Vi måste förändra oss och visa samhällsansvar.

Är hotell en bra arena för att pröva en ny, bärkraftig kapitalism?

– Javisst. När sociala medier slog igenom på allvar var vi tvungna att förändra oss för att kunna behålla vår affär. Nu tjänar vi på att verka för denna nya sorts kapitalism. Allt handlar om företagets rykte och kundernas betyg på resesajter i dag. Nu gäller absolut konsumentmakt. Det handlar om att väljas eller att bli bortvald. Och vi är i frontlinjen när det gäller betjäning. Vi måste göra kunden nöjd med sin hotellupplevelse.

Petter Stordalens genuina samhällsengagemang har också gjort honom till miljöaktivist. Han har bland annat varit med om illegala aktioner mot kärnkraftsanläggningen i Sellfield i England och dumpningen av slam på Malmøykalven, en halvö utanför Oslo. Det är inte för inte som det står ”There is no business on a dead planet” på visitkortet.

– Vad gäller aktionen vid Oslofjorden var det tyvärr för sent. Men jag tyckte att det var viktigt att delta i protesterna för att de ansvariga måste lära sig av sina misstag, så att dessa inte upprepas.

Som affärsman är Petter Stordalen en envis jävel. När det gäller investeringar ger han aldrig upp och nöjer sig inte förrän han får ett ja. ”Om det inte går i dag går det i morgon”, är hans paroll. Han ser möjligheter, inte begränsningar, och tycker att dåliga tider är bra tider för att tänka annorlunda. Och att tänka annorlunda är Petter Stordalens personliga konkurrensfördel som affärsman och investerare. Han löper sitt eget lopp. Och han gör saker utan att fundera så mycket på vad som är rätt och fel. Han vill göra ”morsomme” (’roliga’) projekt. ”Jag lever ju bara en gång”, säger han. Och det visar sig i alla fall inte förrän efteråt vad en stor investering mynnar ut i. Det gäller att man vågar ge sig ut i det okända för att nå framgång. Det är inte så konstigt att en av Petter Stordalens favoritlåtar är Det löser sej av Timbuktu.

Vad är en bra investering för dig?

– En som ger acceptabel avkastning, löser problem för andra och är bra för både miljö och samhälle.

Vad driver dig?

– Att se idéer bli realiserade. Jag tycker om männi­skor också. Det viktigaste jag har är företagskulturen – husen och hotellen är ingenting utan människorna. Möten med människor har format mig till den jag är i dag. Gunhild har inspirerat mig till att använda företaget som plattform för att öka förändringstrycket när det gäller miljö och hållbarhet. Musikern och kompositören Bob Geldofs engagemang för en bättre värld har också betytt mycket för mig.

Vad betyder pengar för dig?

– Pengar motiverar ingenting. Jag har aldrig foku­serat på pengar. När jag nådde min första miljon i början av 1990-talet kände jag glädje. Då betalade jag av mina studieskulder och köpte min första lägenhet. När jag kom upp i 10 miljoner köpte jag saker, bilar och en fin lägenhet. Men mitt viktigaste beslut var när vi investerade över hundra miljoner norska kronor för att komma in i hotellmarknaden på allvar. Då bestämde jag mig för att satsa allt och ta ett steg ut i det okända. Det lönade sig. Runt millennieskiftet nådde jag min första miljard, och sedan har det gått av bara farten.

Hur är du som person?

– Jag har lätt för att acceptera nederlag och gå vidare. Våra framgångar är summan av våra misslyckanden. Det kanske ser ut som om jag alltid varit framgångsrik, men jag gjorde många misstag i början av min karriär. Jag lär mig av misstagen och minns bara framgångarna. Det är roligare att vara optimist.

I Sverige känner vi till två Petter, hotellmagnaten Stordalen och skidåkaren Northug. Finns det några likheter och skillnader mellan er?

– Vi älskar båda skidåkning. Och vi tror lika mycket på att det krävs hårt arbete för att nå framgång. Han gör allt för att komma först i mål och vill slå konkurrenterna till varje pris. Där stannar nog likheterna. Northug är en extrem vinnarskalle, precis som Zlatan Ibrahimovic´, och en fantastisk idrottsman, men man måste våga vara annorlunda för att nå extrem framgång. Men det kostar på att vara annorlunda, det har jag också fått känna av. Det finns mycket större acceptans i Skandinavien för människor som är som alla andra. Med hjälp av Jantelagen vill man göra människor som sticker ut lite mindre än de verkligen är. Jag har ett exempel: När jag hyllade Charlotte Kalla under stafetten i OS tidigare i år väckte det ett ramaskri i Norge. Då hyllade jag Kalla ännu mer för hennes otroliga idrottspre­station. Då var det några som skrev att de aldrig skulle bo på ett Choicehotell igen. Det var en risk jag fick ta. Jag säger det jag menar och menar det jag säger.

Du har hotell i Norge, Sverige, Danmark, Lettland och Litauen. Du är norrman, men ditt hjärta verkar klappa lite extra för Sverige och svenskarna. Hur kommer det sig?

– Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Jag känner mig som svensk i en norsk kropp. I Sverige har jag blivit särskilt väl mottagen, och jag har mött många fantastiska människor där – inte minst svenska politiker. Vi ville in i Stockholm, och Clarion Hotel Stockholm blev en jätteframgång som gav mersmak. Vi har realiserat Clarion Hotel Post i Göteborg, och vi ser fram emot öppningen av Clarion Hotel Live i Malmö. I Sverige har vi nu 79 hotell. Vi tror på Sverige som marknad och fortsätter vår satsning där.

Hur ser du på att göra affärer i Norge och Sverige?

– Sverige är ett av världens bästa länder att inve­stera i. Här är ett handslag fortfarande ett handslag. I Sverige och Norge är vi bra på att förvalta resurser. Våra samhällen är genomlysta och har fungerande välfärdssystem. Jag vill betala skatt här och skulle aldrig drömma om att flytta mitt företag till ett skatteparadis. I Sverige är ni industrialister och har ordning och reda – i Norge är vi mer äventyrliga. Och så hittade vi oljan. Svensk styrningskultur och norsk äventyrslust har egna sprängkrafter.

Petter Stordalen är 51 år. Som entreprenör och mångmiljardär vet han att ”succé är summan av många nederlag” och att allt är möjligt i framtiden. Han får fortfarande energi av att gå till arbetet varje morgon, även om den senaste finanskrisen gjorde att han sov dåligt på nätterna när han under en tid hade lån på 2 miljarder norska kronor. Lusten att förändra, utveckla och bygga nya hotellupplevelser dämpas inte av skatte­smällar på en halv miljard kronor eller ekonomiska förluster för nya hotellsatsningar. Så länge han finner glädje i att se framåt lär Petter Stordalen fortsätta sitt äventyr i upplevelsebranschen i många år till.

Anders Ström, Aktiespararen nr 5 2014

Källa: Tidningen Aktiespararen. Texten får ej användas av annan part. Ange källan vid citat. Artikeln finns också på aktiespararna.se