bergsmannen_2016_05_korrigerad-724x1024

Möte med hängiven forskare i Bergsmannen

I arbetet för en av Sveriges anrikaste tidningar, Bergsmannen, möter jag som skribent hängivna människor inom stål- och metallindustrin. Den nya vd:n för Swerea Kimab är en sådan person, en som brinner för att få upptäcka materialens hemligheter.

Maria vill att Swerea Kimab ska bli världsbäst

I Kista strax utanför Stockholm ligger Sveriges äldsta industriforskningsinstitut i ett eget hus i Kista Science City, en kreativ miljö där företag och forskning möts i Europas största kluster för information, kommunikation och teknologi. Här känns det i luften att den tekniska utvecklingen kan ge nya möjligheter som vi i dag bara kan ana vidden av. Swerea Kimab är en av dem som vill göra skillnad. Knappast någon annan aktör i Sverige har en sådan gedigen kunskap om material och korrosion, inte minst stålets egenskaper som intitutet har behandlat sedan starten 1921 .

Sedan juni har bolaget en ny vd, Maria Åstrand 44 år, och verksamheten är i början av ett utvecklingsskede. Hon ersatte Staffan Söderberg när han gick i pension. Under drygt tre månader har hon med stor lust och energi antagit utmaningen att göra en redan välfungerande forskningsinstitution ännu bättre.

Maria har arbetat med forsknings- och utvecklingsfrågor för Sandvik i mer än tjugo år. Efter lång tid i den industriella verklighetens praktik har hon lärt sig vad kunderna behöver och vill ha. Hon kommer senast från en tjänst som produktionschef på Special Inserts Manufactoring inom Sandvik. Med den praktiska kunskapen i bagaget har hon möjlighet att vidga institutets perspektiv och komplettera forskarnas erfarenhet av utvecklingsarbete för tung svensk industri och evidensbaserad forskning på hög nivå. Men Maria Åstrand är ingen duvunge när det gäller forskning heller. Hon är civilingenjör inom materialteknik och har doktorerat vid Uppsala universitet inom området ytbeläggning med PVD.

När vi börjar tala om material som stål och andra metaller, lystrar Maria Åstrand extra noggrant och hennes ögon börjar glittra i skenet från konferensrummets nakna taklampa. I grunden är hon bergsman, berättar hon stolt, och det går inte att ta miste på att hon brinner för material på ett alldeles eget sätt.

 ”Jag går igång på materialanalys på både makro- och mikronivå. Det finns inget så läckert som materialens lagar. Material gör som de vill, inte det vi vill. Det är det som gör det så kul med utveckling av material”, säger hon och pratar engagerat vidare om möjligheterna och utmaningarna hon ser hos gamla och nya material.

Den nya vd:n har erfarna sparringpartner hos medarbetarna, men också i programråd och styrelse, där representanter från industri och forskning ingår. Hon vill att institutet ska ett ännu skarpare fokus på kundernas verkliga behov, så att forskarna får möjlighet att ”hjälpa till”, som hon uttrycker det, och bidra till lösningar på kundernas komplexa problem. Det gör man bäst i samverkan mellan forskare och företag.

Maria har ledarerfarenhet från en av tungviktarna inom svensk industri – och det i en mansdominerad bransch – men det har hon aldrig upplevt som en nackdel och hon har backats upp av nära chefer på ett bra sätt, så att hon knappt har behövt tänka på att hon har gjort karriär. Maria litar till sin egen förmåga:

”Jag styrs av min värdegrund och försöker alltid vara mig själv. Det har alltid varit min nyfikenhet och vilja att förbättra som har drivit mig”, säger Maria i en intervju när hon tillträder som vd.

Hon är nyfiken av naturen. Nyfiken på både människor och material, skulle man kunna lägga till. Som ledare vill hon göra mer av och förstärka det som är bra, inte ha fokus på svagheter. Maria är övertygad om att det är roligare och leder till bättre resultat.

Swerea Kimab är redan i dag en kreativ miljö, men hon vill lägga ännu mer energi på att det ska vara en givande och inspirerande arbetsplats, en arena som inbjuder till möten över gränserna. Hon vill också bidra till ett öppet samtalsklimat. Det bottnar i en stark värdegrund som går ut på att det är viktigt för henne att vara ärlig och rättvis. Hon låter det finnas med i sitt agerande och förväntar sig att andra möter henne på samma sätt.

Hennes sätt att tänka och agera som ledare ligger väl i linje med den samtida organisationsforskningens uppfattning om vilken sorts ledarskap som fungerar i professionella miljöer.

Som vd är Maria också medveten om att Swerea Kimab behöver utvecklas för att komma ännu närmare kundernas verkliga behov:

 ”Vi behöver se över vår breda portfölj av tjänster, utveckla och kundanpassa dem. Det är bara på det sättet vi kan ge rätt svar på industrins komplexa frågor. För att kunna hänga med i vår snabbt föränderliga tid måste vi också bli ännu vassare på det vi redan kan och utveckla en fördjupad kompetens inom våra specialområden. Vi måste bli världsbäst helt enkelt.”

Hon pekar på tre fokusområden för utveckling:

  • Affärsmässigt erbjudande och professionalitet.
  • Utvärdering och utveckling av tjänsteportföljen.
  • Kreativ och lärande miljö för både medarbetare och samarbetspartner.

Dagens verksamhet bygger på en anrik historia. Swerea Kimab grundades 1921 och är Sveriges äldsta industriforskningsinstitut. Materialprovningsanstalten fick i uppdrag av Jernkontoret att söka bidra från företag för att att uppföra ett metallografiskt institut. De största bidragsgivarna var tungviktare inom den svenska stålindustrin, SKF och Sandvikens Jernverk. Pengarna räckte inte, så riksdagen beslöt på förslag av Hans Kungliga Majestät att upplåta lokaler som disponerades av Tekniska Högskolans Materialprovningsanstalt. Institutet var en föregångare till fyrtiotalets svenska branschforskningsinstitut. År 2004 påbörjades sammangåendet av Korrosions- och Metallforskningsinstitutet (Kimab) och Korrosionsinstitutet. Det andra steget togs vid årsskiftet 2005/2006 då verksamheterna samlades i ett bolag.

I dag är Swerea Kimab ett av Europas ledande institut för metalliska material med spetskompetens inom materialutveckling, fogning, komponentegenskaper och materialanalys. Inom korrosion och korrosionsskydd har man en unik specialkunskap. Swerea Kimab har drygt 150 medarbetare i i Kista, Sveriges svar på Silicon Valley. Bolaget har också ett helägt dotterbolag i Frankrike (Institut de la Corrosion). Forskningsinstitutet är ett av fem dotterbolag inom koncernen Swerea AB. Institutet bidrar till att stärka uppdragsgivarnas konkurrenskraft och utveckla nya material- och produktlösningar inom branscher som stål, transport, energi, miljö och infrastruktur.

Swerea Kimab är alltså ett forskningsinstitut som har den industriella verkligheten som arbetsfält. All forskning är evidensbaserad och utgår från företagens behov av utveckling när det gäller materialutveckling, framställning av nya material och kvalificerade tester, korrosionsfrågor, tillverkningsprocesser och optimering av materialprestanda. Som aktiv forsknings- och utvecklingspartner vill institutionen bidra till industriell förnyelse och ökad konkurrenskraft hos uppdragsgivarna. Idag står också miljö- och hållbarhet högt på agendan.

Efter nästan ett sekels erfarenheter av utvecklingsarbete för den svenska stål- och metallindustrin har institutets medarbetare samlat på sig en gedigen erfarenhet. Idag har verksamheten samarbete med alla större företag inom sektorn, men Swerea Kimab hoppas på ett ännu närmare samarbete med industrin:

”Det är tuffa tider för delar av svensk industri och världen förändras hela tiden. Det gör att forskning och utveckling kopplad till verkligheten är mer aktuell än någonsin. För att möta det behovet vill vi var en flexibel och effektiv forskningspartner.”

Marias långa erfarenhet av evidensbaserat utvecklingsarbete och produktion under många år hos Sandvik – bland annat på Sandvik Coromant, som producerar skärningsverktyg för metall – gör det naturligt med ett ökat fokus på tillverkningsprocessen som utvecklingsområde:

”Att lära sig mer om tillverkningsprocessen och att hitta sätt att förbättra den brinner jag särskilt för. Vi kan också bidra till att ta fram nya och förbättrade material genom att vi har kunskap om hela kedjan – från simulering, design och konstruktion till utvärdering. Hos oss kan vi hantera tillverkningsprocessen på ett heltäckande sätt och ’loopa’ materialframställningen – testa, utvärdera och prova igen.”

Den traditionellt starka stålindustrin i Sverige har genomgått stora prövningar under de senaste decennierna och pressats av nya aktörer på en allt mer global marknad, där bland annat kinesiska producenter trycker ner prisnivåerna. Konkurrensen är stenhård. Stålbadet för industrin har gjort det nödvändigt med utveckling:

”Inom svensk stål- och metallindustri finns det en sådan lång erfarenhet och stor skicklighet att jag är säker på att företagen kommer att hitta rätt väg framåt. Som samarbetspartner i en sådan utvecklingsprocess kan vi bidra till att företaget hittar rätt väg framåt, när det gäller att förädla material och utveckla tillverkningsprocessen.”

Maria är övertygad om att samverkan mellan företag och forskare kan bidra till att svensk industri får bättre fart snart. Hon menar att industrin ska utveckla sin särart, inte göra som alla andra.

Enligt erfarenheterna på Swerea Kimab gör de långsiktiga och ömsesidiga projekten störst nytta. Samverkansprojekten gör det möjligt för båda parter att lära sig mer om komplexa problem och utmaningar och hitta lösningar. SSAB är ett av företagen som forskningsinstitutet har haft ett framgångsrikt samarbete med:

 ”SSAB är en riktig bra partner. I samarbete med företaget utvecklar vi kompetens under projektets gång, som helt och hållet är anpassat till kundens problem. Jag var med på ett styrgruppsmöte med SSAB:s team för en tid sedan. Det var givande att ta del av samtalet mellan företagets representanter och våra forskare. Diskussionen rörde sig på en imponerande teknisk detaljnivå, som var på gränsen till det som är möjligt.”

Hans Klang, ansvarig för SSAB:s R&D (Director SSAB Cooperate R&D), är iniativtagare till projektet, som i första omgången har pågått i fem år, men nu är inne på sitt sjätte år efter en positiv utvärdering. Han är nöjd med samarbetet:

 ”Vi får många förfrågningar om samarbete med akademi och institut då de fria forskarna presenterar projekt som de vill behandla. I det här fallet vände vi på det hela och utgick från våra behov och tog fram ett antal problem som vi behövde lösa”, säger han.

I samarbetet med Swerea Kimab får SSAB möjlighet att förfoga över kompetens och utrustning, som företaget inte kan ha på stadig basis. På det sättet blir det mer kostnadseffektivt. Långsiktigheten bjuder in till en öppen dialog mellan parterna, vilket behövs när man behöver komma över hindren som nya arbetsformer också medför. Och det har gett resultat:

”Vi har flyttat fram kunskapsnivån och löst ett antal problem. Forskningsprojektet har resulterat i utveckling av stålprodukter och användning av applikationer.”

SSAB bestämde sig tidigt för att finansiera projektet till hundra procent och att inte invänta statliga medel. Det gjorde att företaget fick mer valuta för pengarna. Kunskapen omsattes snabbare och kom i arbete tidigare, så att resultaten påverkade affärerna och gav återbetalning.

Som forskare med lång praktik i verkligheten är Maria särskilt inspirerad av att få möjlighet att bidra till utveckling av nya material, inte minst smarta material där den digitala transformationen kan ge nya möjligheter.

Maria betonar också med stor entusiasm Swerea Kimabs roll som arena och mötesplats för ständigt lärande. Genom att bidra till kunskap och inspiration kan institutet nå många specialintresserade. Under 2016 erbjuds bland annat kvalificerade kurser i korrosionslära, certifierad platssvetsning och skadeutredning.

Swerea Kimab strävar efter att vara tidigt ute med ny forskning kopplad till praktik. I slutet av sommaren etablerade institutet en arena för additativ tillverkning av metaller, The Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals, som är ett samarbetsprojekt med Chalmers och Högskolan Väst. I samband med detta bildades också ett konsortium med sjutton företag. Det första seminariet arrangerades i slutet av augusti, där drygt hundra personer från industri, institut och högskolor deltog. En av föreläsningarna handlade om hur det skulle kunna vara möjligt att bygga en månbas med metallisk 3D-skrivarteknik.

Ständigt lärande tycks vara melodin för det nygamla Swerea Kimab. Utfallet av det kan få betydelse för svensk industri framöver. Och det gäller att gå framtiden till mötes istället för att tvingas till förändring i efterhand. Det gör man effektivast i samverkan med andra.

Publicerad i Bergsmannen, nr 5 2016. www.bergsmannen.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>