Inspireras av mästare som Warren Buffett, Laszlo Szombatfalvy och Aktiestinsen, Lennart Israelsson, SJ-tjänstemannen som byggde en aktieportfölj värd långt över 100 miljoner kronor. Lär dig de bästa knepen av professionella investerare och fondförvaltare som Simon Blecher, Henrik Didner, Lars Söderfjell och Andreas Brock och högaktuella experterna Peter Malmqvist, Ann Grevelius och Maria Landeborn.

I denna utökade nyutgåva får du också reda på hur andra sparare har börjat handla i aktier, satt ihop en aktieportfölj och utvecklats till fullfjädrade investerare utan att ta alltför stora risker.

Anders Ström är författare och ekonomiskribent med fokus på människor, näringsliv, privatekonomi och investeringar. Han har tidigare varit huvudredaktör för tidskriften Aktiespararen, och har där porträtterat många näringslivsprofiler, från Petter Stordalen till Cristina Stenbeck. Han har tidigare utkommit med bland annat Sveriges mäktigaste familjer – företagen, människorna, pengarna och Fenomenet Ingvar Kamprad – en bok om hans liv.

Anders Ström

Investeringsboken – din guide till ekonomiskt oberoende

Lind & Co

Utkommer i slutet av augusti som bok, e-bok och ljudbok inläst av Per Runhammar.

För mer information, recex som pdf eller intervjuförfrågan, vänligen kontakta:

Magdalena Höglund, presskontakt, tel: 0733 338840, tel: magdalena@highlandpr.se

För tryckt recensionsexemplar, v.g. kontakta lena@lindco.se

Här får vi bland andra möta familjen Persson, som utvecklade H&M till ett globalt varumärke, superentreprenören Ingvar Kamprad, som frälste världen med lågprismöbler, och familjen Rausing, som revolutionerade livsmedelsindustrin med en pyramidformad mjölkförpackning. Vi får också möta familjer som skeppsredarna Olsson i Stenasfären, oljebaronerna Lundin och pionjärerna Stenbeck.

Framgångshistorierna kantas av kriser, konflikter och motstånd. Det är engagerande och inspirerande berättelser om företagsbyggande och en guldkantad tillvaro, som också skildrar livets skuggsidor och drömmar om revansch.

I boken ingår exklusiva intervjuer med representanter för familjerna Wallenberg, Persson, Lundberg, Paulsen, Lundin och Bennet.

Sveriges mäktigaste familjer – företagen, människorna, pengarna, Lind & Co, 2017.

Anders Ström är författare och skribent med fokus på människor, ekonomi och investeringar. För Nordens största aktie- och fondmagasin, Aktiespararen, har han porträtterat många näringslivsprofiler – från Niklas Zennström till Donald Trump. Han har studerat på Kulturvetarlinjen på 1980-talet och har en MBA-examen vid Handelshögskolan i Stockholm från 2010. På Lind & Co har han tidigare utkommit med Investeringsboken – din guide till ekonomiskt oberoende.

Gränslös service

Inredning handlar om drömmar. Sinnebilden av avslappnad lyx och ständig sommar på den amerikanska östkusten förknippas med staden Newport på Rhode Island, vars befolkning långsamt minskar och i dag uppgår till drygt 24 000 invånare. Staden vid havet mellan Boston och New York kallas omväxlande Världens seglarhuvudstad och Amerikas societetshuvudstad.

Man kan lätt förledas att tro att Newport är en importframgång från USA. Varumärket andas A-m-e-r-i-ka. Men Newport är ett svenskt företag som driver och utvecklar ett livsstilsvarumärke med tidlös och klassisk design med inspiration från USA:s östkust. Ingenting är så levande i inredningssammanhang som bilden av en dröm. Företaget designar, marknadsför och säljer livsstilsprodukter i form av hemtextilier, kläder och föremål positionerade i det högre kvalitetssortimentet under namnet Newport Collection.

Inredningsföretaget har också ett växande antal butiker. Här hittar man ett handplockat utbud av vackra möbler och spännande inredning från världens alla hörn. Många av produkterna finns i ett fåtal exemplar och butikerna får in nyheter varje vecka. Det är en levande mix av personligt utvalda möbler och inredning. Det gör det till en upplevelse att gå in i en Newport-butik, vare sig den ligger i Sveriges lyxigaste varuhus, vid Bromma flygplats eller i centrala köpcentrum i Norrköping, Linköping och Västerås. Flaggskeppet är den välbesökta butiken på NK i Stockholm, som i våras utökades med ett nytt koncept i anslutning till den befintliga butiken, där man presenterar miljöer med möbler och inredning från leverantören Artwood. Newports totala butiksyta på NK uppgår i dag till 920 kvadratmeter.

Möbler och inredningsprylar är ofta handplockade av vd:n och ägaren av Newport, Bo-Wilhelm Horndahl, och hans närmaste team. Det gäller att sticka ut:

”Möblerna och föremålen som vi säljer finns bara i små upplagor. Vi söker det lilla extra, det som ingen annan har. När vi säger att vi bara har tre exemplar av något blir kunderna mycket intresserade. I dag vill man skapa sin egen identitet i hemmet och skapa en personlig inredning som är unik. I dag är allt tillåtet. Allt går att blanda”, säger Sunita Galosso.

Sunita är butikschef för den lilla ursprungsbutiken i Norrköping, men ansvarar för närvarande också för den nya större butiken i Linköping. Butiken som öppnades för två år sedan ligger en trappa upp i köpcentrumet Gränden i Linköping.

Det är som att stiga in i en sagovärld med olika rum i den öppna planlösningen. Lokalen på 450 kvadratmeter är fylld av vackra möbler och inredningsföremål. Inredningen i butiken är på gränsen till överlastad, men ändå välbalanserad, ledig och smakfull. Här finns öar av möbler och föremål. En gruppering består av vackert ”slitna” skinnmöbler med soffbord av mörkt trä och mjuka kuddar i olika färger. Över ryggstödet på en fåtölj hänger en egenproducerad grå pläd som är så mjuk att det inte går att låta bli att smeka den med handen när man går förbi. Det är taktil marknadsföring när den är som bäst. Här och var står ljusstakar och föremål av mässing, som är inne igen efter många års bortovaro på inredningmarknaden.

Känslan av lyx som finns i Newports butik kombineras med en uppriktig vilja till folklighet:

”Vi vill att alla ska känna sig välkomna hit. Det är inte i alla ’lyxiga’ butiker som kunder möts av ett hej när de kommer. Här tar vi emot alla kunder. Vi behandlar alla lika. I butiker är service A och O. Det personliga mottagandet är viktigast av allt. När vi lyssnar på kunderna lär vi oss vad de gillar och drömmer om.”

Det goda lyssnandet leder också till nya affärer. Kundernas önskemål och behov påverkar sortimentet av produkter från externa leverantörer. Allt handplockas och väljs ut med omsorg. Då blir kunderna medskapande i processen att välja utbud. Det gör att kunderna kommer tillbaka för att handla mer.

Det individuella bemötandet har inte några gränser. För en tid sedan var det en kund som sökte ett speciellt bord med marmorskiva som Newport inte hade. Inte i någon av de fysiska butikerna. Inte heller i den tjocka papperskatalogen eller i den fullmatade digitala butiken. Då sökte och hittade personalen bordet som passade kundens beskrivning. Allt är möjligt i en verksamhet där kundrelationerna verkligen spelar roll:

”Vi hjälper alltid kunden att hitta det han eller hon söker. Vi kan produkterna och marknaden, har känsla för trenderna och vi har en bred kunskap inom området. Och vi är passionerade.”

Det går inte att ta miste på Sunitas passion för inredning och möbler, men det är en ny kärlek som har väckts under det senaste året. I åtta år var det kläder och mode som gällde. Då jobbade hon för Boomerang i Norrköping. Det är ett stort och välskött företag som har strikta regler att följa. Hon gillade det. I det entreprenörsdrivna Newport händer det nya saker hela tiden. Det var chockartat i början, berättar Sunita, men hon vande sig snabbt och kan inte få nog av inredning och Newport i dag. Hon har hittat hem, menar hon. Nu får Sunita också möjlighet att bidra med ordning och reda till det växande Newport som har en påhittigt och impulsiv vd:

”Vår chef är en källa till inspiration. Han har hela tiden nya idéer. Nu har vi julkampanj i alla butiker. Det har vi haft länge i butiken på NK i Stockholm. ’Det borde funka här också’, sa han och åkte ner till Tyskland och letade reda på några vackra gamla koffertar som vi har inrett butiken med. Nu står också en riktig släde här. Det ger en skön julstämning i butiken.”

Det personliga bemötandet och känslan av lyx får kunderna uppleva i butiken på vardagarna och helgerna. Den gråaste dag får ett gyllene skimmer över sig efter ett besök i en Newport-butik. Kärnan i företagets erbjudande är att få kunderna att känna sig lyxiga, menar Sunita. Det behöver inte alltid kosta mycket pengar för att få det att se lyxigt ut i hemmet. Även om en del av möblerna är lite dyra, finns det alltid något man kan få med sig hem.

Ett exempel är Newports bäddset, som är höstens supererbjudande, och ger en lyxig känsla till ett hyggligt pris. Priset är satt för att vara konkurrenskraftigt och höstaktiviteten bidrar till att lyfta fram produkter i den egna serien Newport Collection, där det förutom sköna sängkläder ingår morgonrockar, kuddar och handdukar. Men i det egna sortimentet finns också lyxprodukter utöver det vanliga, bland annat munblåsta ”whiskey on the rocks”-glas i klar kristall som är slipade och polerade för hand. Kristallglasen ingår i serien JFK, namngiven efter den amerikanske presidenten.

Ett annat exempel är kundeventen som Newport genomför i flera av butikerna två gånger om året. I dagarna stundar det festligheter i både Linköping och Norrköping. De populära kundkvällarna är högt uppskattade bland kunderna. Och alla hjälper till med eventen. På bjudningarna deltar både administratörer och it-personal från Stockholm som reser söderut och klär upp sig för kunna vara med och bidra till en upplevelse som kunderna sent ska glömma. Newport arrangerar också mindre event för grupper och företags personal. Den typen av marknadsföringsaktiviteter har Sunita erfarenheter av från åren i klädbutik. Det behöver inte vara dyrt för att nå fram till sina kunder, menar hon.

Den växande inredningstrenden och den starka internethandeln i Sverige har bidragit till en bra utveckling för Newport. Företaget satsar på att öppna fler butiker i Sverige och på att stärka positionen på e-handelsmarknaden inom heminredning. Den satsningen ger eko i de fysiska butikerna och Sunita känner av att det går bra för Newport.

”I och med att vi blir fler och fler butiker växer och stärks varumärket och butiksnamnet. Webbshoppen har varit starkt bidragande och vi har snabbt blivit ett erkänt namn i inredningskretsar och är väl ansedda inredare. Vi är också populära i sociala medier. Det finns flera bra bloggare inom inredning i dag. Det är inspirerande.”

Det ligger något i vad Sunita säger. Vi har länge uttryckt oss med kläder och med åren har det blivit allt mer viktigt att vi klär oss på ett personligt sätt. Nu har trenden kommit till hemmet. Vi uttrycker oss genom att klä hemmet i nya färger och former. På det sättet uttrycker vi vår personlighet och vår stil som ingen annan har.

Artikeln är publicerad i Färg, möbler & interiör, nr 5 2016. Foto: Anders Ström.

Ovärderliga värderingar. Pantbanken Sverige – de första 150 åren

Bondsonen Johan Alfred Jansson kom till Stockholm med 300 riksdaler på fickan och ett sinne för affärer. Han öppnade pantbank 1866 i den snabbväxande storstaden och etablerade sig under 75 år som branschledande. Storgatan 8 är idag en legendarisk adress känd för sin expertis vad gäller värdering av konst och antikviteter. Många föremål och starka personligheter har passerat revy på båda sidor om disken under 150 år och lagt grunden till dagens framgångsrika bolag.

Jubileumsboken ”Ovärderliga värderingar. Pantbanken Sverige – de första 150 åren” är en berättelse om företaget, experterna, föremålen och kunderna speglad mot Sveriges och Stockholms historia från 1860-talet till i dag. Inte minst beskrivs här Östermalms utveckling och den första butikens omvandling från de fattigas Stampen till Pantbankernas NK i takt med kundernas skiftande behov och önskemål.

Hos pantbanken nära Östermalmstorg har August Strindberg belånat sitt bohag och bibliotek efter skilsmässan med Harriet Bosse. Och det sägs att flygbaronen Cederström har belånat sitt flygplan Nordstjernan här. I butiken på Storgatan har alla möjliga föremål använts som säkerhet för att dryga ut kassan under behövlig tid; från cyklar, pälsar, klockor och smycken till konst och antikviteter.

Hos pantbanken har alla varit välkomna och fått ett vänligt bemötande.

Pantbanken Sverige är idag ett av Nordens mest expansiva pantbanksföretag med sjutton kontor och flera digitala tjänster. I denna bok finns fakta, minnen och berättelser som ger en levande bild av ett anrikt pantbanksföretag och experterna som borgar för en gynnsam fortsättning. Alltid i takt med sin tid, med respekt för historien och med blicken mot morgondagen.

Ovärderliga värderingar, Pantbanken Sverige – de första 150 åren, Stockholm, 2016. Manus Anders Ström på uppdrag av Pantbanken Sverige och i samarbete med RBK.

Småskalig guldgruva kan ge stor lönsamhet

Bengt Ljung är inte den som går i pension självmant. Han lämnade de tunga industriuppdragen och de globala erfarenheterna från Nitro Nobel och Atlas Copco bakom sig när han fyllde 60. Nu är det femton år sedan och han är mer aktiv än någonsin. Han löptränar och går omvartannat i Liljansskogen i Stockholm några dagar i veckan. I uppförsbackarna springer han alltid. Det är en talande bild av en hängiven person som aldrig ger upp. Träningen är också nödvändig för att Bengt ska orka hålla igång så mycket som han vill som 75-åring.

Det gäller att hålla ångan uppe så att han hinner få igång en av Sveriges minsta gruvor på allvar och göra den småskaliga guldbrytningen i Lappland lönsam. Bengt startade Bothnia Exploration 2007 och fick med sig skickliga geologer, erfaret folk från gruvindustrin och investerare, både vänner och kollegor och småaktieägare på Aktietorget. Han lyckades till och med sälja in sin dröm att bryta guld på ett nytt sätt till en grupp med ett år äldre kollegor från Bergsskolan. Det är ingen lätt sak.

Men om någon ska kunna frälsa världen för svensk småskalig gruvdrift med hållbarhetsambitioner så är det Bengt. Han vill inte heller sikta lägre än så:

”Vi ska gå i bräschen för ett helt nytt sätt att bedriva gruvdrift och sprida idén om lönsam mineralbrytning i liten skala med ringa miljöpåverkan globalt”, säger han.

Bengt är en skicklig berättare, en storyteller från en annan tid, som är fullt närvarande i nuet och ofta på gott humör. Hans nyskapande entreprenörskap stärks av ledarskapserfarenheterna från storindustrin. Det är en ovanlig kombination.

Han är mer nybyggare än äventyrare och står stadigt med båda fötterna på berget. Det är en fördel om man ska bli framgångsrik i en bransch som i så hög grad bygger på förväntan och förtroende. Alltför ofta förknippas små gruventreprenörer med lycksökeri. Hur bra Bengt lyckas vet ingen förrän tidigast 2018, när det första guldet förhoppningsvis bryts, anrikas och smälts ner till tackor.

Rötterna i Bergslagen gjorde att han provade i hemmatrakten först. Det finns fortfarande många vilande fyndigheter i det gamla gruvlandskapet, men allt är redan inmutat och det är för små fyndigheter för att de stora aktörerna inom den svenska gruvnäringen ska kunna göra något av det. Men det hindrade inte Bengt att tänka nytt. För honom är mikrobrytning av guld framtiden:

 ”Det är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med gruvdrift. Småskalig brytning är ovanlig i Sverige, men det finns mycket att hämta där för flera. Det är enkelt och billigt och kräver inte så stora investeringar. Vi gör inga jättelika dagbrott och borrar inte tunnlar i flera år innan vi börjar bryta guldet. Jag vill göra processen kortare, så att vi snabbt kan omvandla mineral till pengar och få ett positivt kassaflöde redan från början när gruvdriften kommer igång. Det finns redan upptagen malm som vi kan börja med direkt när vi får klartecken från Miljödomstolen. Förhoppningsvis när snön smälter våren 2018. Vi beräknar att volymen kommer att uppgå till 100 000 ton per år. Det gör Kiruna-gruvan på en förmiddag.”

Bothnia Exploration har kommit en bra bit i utformningen av en egen guldgruva i Lappland. Man arbetar för fullt med underlaget som ska skickas in för prövning hos Miljödomstolen. Under namnet Vindelgranselegruvan samlar det lilla företaget två större fyndigheter med guld. Det finns också zink, bly och silver i området. Till att börja med satsade företaget på provborrningar i Vargbäcken, men guldhalten i berget räckte inte för att täcka kostnaderna för transporterna, och det dröjde till 2012 innan den rika fyndigheten i Fäbodtjärn gav verklig guldvittring för exploatören efter en omfattande provborrning. Den indikerade mineraltillgången uppgår till 111 kiloton:

”Vi har lokaliserat bonanzablock, stora block med höga halter av guld, som har följt med inlandsisen för 10 000 år sedan och dragit med sig guld som nu ligger i en bred spricka av kvarts inkilad i gråberget. Många har varit i området före oss och letat efter fyndigheten – Lundin, Boliden, SGU och SGAB – men vi hann först. Vi har gjort provborrningar som tyder på att det finns 8,5 procent gram guld per ton där. Det var synligt guld i alla borrkärnor som vi fick upp ur berget. Det är en ovanligt hög guldhalt. Björkdalsgruvan har en lönsam brytning på 2 gram per ton.”

Gruvdrift är reglerad i Minerallagen och det är inte särskilt ofta nya gruvor överlever prospekteringen. Det finns stora fyndigheter i Sverige, särskilt på djupet i berget, men oftast krävs det för stor volym för att få lönsamhet i nya gruvor. Därför är det förvånande att det inte finns fler gruventreprenörer som tänker i liten skala. Småskalig gruvbrytning har också en möjlighet att lättare smälta in i samhället. Det händer att tankar på nya gruvor väcker kritik, så det måste man alltid förhålla sig till:

”Vi måste verka i samklang med omgivningen, både fastboende och samer. I området som vi förbereder finns ett femtiotal invånare och vi kanske kan ge jobb åt 50 anställda på sikt. På det sättet kan vi ge tillbaka till samhället. Jag vill gärna bidra till områdets utveckling. Jag brinner för glesbygden. Det gäller att vi påverkar miljön så lite som möjligt. Den låga volymen har stor betydelse, men också att vi tar upp så lite berg som möjligt. Guldet är ju det vi vill åt.”

Svensk gruvindustri är föregångare när det gäller hållbarhet och miljöhänsyn, menar Bengt. Han berättar att Boliden har lägst kostnader i världen och att LKAB gör pellets så att det blir mindre utsläpp. Botnia är inte ensamt, men grundaren vill att företaget ska ta täten:

”Svensk gruvdrift är bäst i världen på hållbarhet och jag hoppas att vår satsning på minimal påverkan på miljön kan ge eko i världen.”

Två konkreta exempel på hållbarhetsansatsen är att Botnia Mining, bolaget för gruvdriften, planerar att genomföra anrikningen från maj till oktober för att inte störa rennäringen resten av året och att produktionen ska göras året runt med underjordsbrytning för att få en minskad miljöpåverkan.

En viktig poäng med småskalig brytning är enligt Bengt att man inte gräver upp mer berg än nödvändigt. Med rätt sorts avancerad gruvborr når man fram snabbare till kvartsen, där guldet finns, och sorterar sedan ut mer av den värdefulla metallen med laser. Med ett mobilt anrikningsverk minskar man dessutom transportkostnaderna:

”Vi nöjer oss med begagnade maskiner för att hålla kostnaderna nere och planerar att ha ett anrikningsverk i ett tält. I alla fall på sommaren, då det är ljust dygnet runt i Lappland. Genom att sortera och sovra på plats slipper vi skicka i väg så mycket till nedsmältning.”

Bengts erfarenhet av berg, borrning och sprängning kommer väl till pass när det gäller planeringen av den småskaliga gruvbrytningen. Han har genomfört försiktiga sprängningar i storstäder som Hongkong och Stockholm, bland annat inför tunnelbanedragningen mot Solna, och han har ansvarat för Atlas Copcos gruvutrustning globalt. Han har dessutom varit framgångsrik vd för den japanska trucktillverkaren Kumatsu och utnämnts till årets entreprenör i Ohio. Äntligen har han också fått nytta av ungdomens jobb som diamantborrare och gruvarbetare.

Bengt har allt klart för sig och visar egenhändigt gjorda skisser på hur det ska gå till att borra i området. De färgglada geologiska kartorna visar halten i de olika borrhålen. Fäbodtjärn är en höghaltig fyndighet som utgörs av en regelbunden kvartsgång som sträcker sig 180 meter och är mellan 1 och 4,5 meter tjock. Området i Vargbäcken har lägre halter men beräknas ge större volym. Sammantaget ger det en tillräcklig volym för gruvdrift. Guld lämpar sig för småskalig gruvdrift. Det ger liten volym och stora pengar:

”Det var härligt att uppleva när vi smälte ner malmen från provborrningarna i Björkdalsgruvan. Det var festligt att se materialet ledas framåt på skakbordet och ringla nerför spiraler. Och överst på malmen låg en strimma av guld. Vi fick 5,5 kilo guld och ett halvt kilo silver. Guld är tungt. Ett halvt kilo är bara lite i botten på en plasthink. Guld är en mytisk produkt. Det har inte lika stort industriellt värde, som till exempel zink. Men det finns behov av mer guld i världen. Under 2017 når nog guldproduktionen en peak. Det gör troligtvis att guldpriset kommer att fortsätta gå upp, vilket många experter siar om.”

Det personliga drivet har han alltid haft. Han har spelat fotboll och ishockey och har en stark vinnarinstinkt. ”Det är väldigt kul att vinna”, säger han och pekar på att han som närking är uppväxt med något helt annat, devisen ”det går aldrig”. Själv har han redan bevisat att allt är möjligt:

”Min morfar inspirerade mig. Han var tusenkonstnär i Kopparberg och gjorde alla möjliga saker. Min mamma var äldst bland åtta syskon. Pojkarna i familjen jobbade i gruvan. Jag tror att drivkraften bottnar i min uppväxt. ’Skaffa dig en utbildning så att jag slipper tvätta dina overaller’, sa mamma och jag följde hennes råd. Det är jag glad för i dag. Inte är det pengar som driver mig i dag, snarare att lyckas med att etablera en ny gruva och göra den lönsam.”

Sedan hemkomsten från USA 2001 har Bengt engagerat sig i svensk gruvindustri. Han är engagerad som vd på konsultbasis i Botnia Exploration för att hålla nere kostnaderna, men han är också ordförande i Swedish Mining Tunneling Group, en förening som arbetar för att öka exporten inom den svenska gruv- och mineralindustrin. Han håller också föredrag om sina erfarenheter som industriledare och gruventreprenör, gärna för unga människor. Bengt ser fram emot att följa branschens utveckling när kommande generationer av gruvarbetare, bergsingenjörer och geologer utvecklar och stärker den svenska gruvindustrin. Det är de unga som är framtiden, menar han. Och även en liten guldgruva i Lappland.

Artikeln är publicerad i Bergsmannen, nr 6 2016. Foto: Andrzej Markiewicz. Mer om magasinet: www.bergsmannen.se

Det har bedrivits kurortsverksamhet vid Loka Brunn sedan 1720. I dag finns hotell, restaurang, konferens och spa i den gamla kurortmiljön. Familjen Spendrup äger Loka Brunn. Loka, vattnet från hälsokällan i Bergslagen, är varsamt kolsyrad med låg och balanserad salthalt. Allt vatten till Spendrups storsäljande mineralvatten hämtas i källan på Loka Brunn och tappas på petflaska på Hellefors bryggeri några kilometer norr om Grythyttan.

Det friska källvattnet filtreras när det rinner genom sand och grus via en 10 000 år gammal isälvsavlagring. När vattnet når fram till källan är det rent och innehåller naturliga mineraler och salter. På Loka Brunn handlar allt om källvattnet. Gästerna använder vattnet när de duschar, simmar i bassängen eller tappar upp ett glas vatten att dricka på kvällskvisten efter en njutningsfylld dag för kropp och själ.

Varumärket Loka ägs av Spendrups, och är ett av bryggeriets största inkomstkällor. I samband med förvärvet av Loka Brunn 2007 berättade Jens Spendrup att företaget ville säkra källorna genom att äga dem. Spendrup ville också sätta sin prägel på anläggningen. En naturlig del av det nya konceptet var en satsning på upplevelsen av dryck. Här skulle Spendrups egna drycker serveras, inte bara vatten, utan också öl och vin.

Uppdraget att utveckla och modernisera Loka Brunn gick till Mia Spendrup. Hon kom som en räddande ängel. Den kungliga stiftelsen hade för länge sedan tappat greppet om verksamheten, och anläggningen var stadd i förfall. Mia har lång erfarenhet inom restaurang, bar och konferens, bland annat på Jan Stenbecks Gamla Stans Bryggeri, Stureplansgruppen och Norra Latin i Stockholm. Hon hade precis gift sig med Jens, och var på väg att flytta ihop med honom på en gård i Sörmland, så det var inget lätt beslut:

”Men när jag såg möjligheterna med Loka Brunn kunde jag inte säga nej, så jag blev vd i januari 2008 och började pendla från Sörmland till Loka Brunn. Jag bor här i ett litet hus i veckorna, och Jens följer med när han har möjlighet. Han är lite friare i dag när han inte är vd för Spendrups längre”, säger hon.

Mia satte full fart på en gång. I början gick det trögt, men Loka Brunn blev lönsamt redan efter några år, och nu har Spendrups och Loka Brunn investerat 100 miljoner kronor i omfattande renoveringar och ombyggnationer. På den gamla kurorten finns 54 hus från 1700-talet fram till i dag i varierande stilar och en egen sommarkyrka. Mia Spendrup har själv, i samarbete med vice vd Marie Dahlgren, inrett ett hundratal av de 150 hotellrummen, och satt sin personliga prägel på dem. Alla hus är unika och bär på en egen historia. Gästerna kan till exempel välja att bo i societetsklass i Parkvillan med balkong mot sjön, eller i en av fyra sviter i Kungahuset, som restes av Gustav III.

Mia Spendrup tror på att arbeta här och nu, ha koll på detaljerna och göra kraftfulla förändringar när det behövs:

”Jag är glad att vi rev det gamla badhuset, även om vi strävar efter att bevara så mycket som möjligt av den gamla bebyggelsen. Det är en fantastisk miljö, som vi ska utveckla på ett varsamt sätt. Men ett nytt spa var en nödvändighet och det låg i tiden. I dag är Loka Brunn ett modernt spa med trend och traditon”, säger hon.

Inför bygget av den nya Vattensalongen tog Mia och Marie med arkitekten Per Pilerot på picknick till den undersköna platsen Murstensdalen med tjärnar, vattenfall, näckrosor och skog. De bjöd på champagne och snittar och sa: ”Så här ska vårt nya spa se ut.” Det är en utsökt vacker vattensalong med vattenfall, varma källor och en simbassäng med utsikt över sjön Norra Loken. Här kan gästerna också få olika behandlingar.

Loka Brunn har en lång tradition av behandlingar med vatten, gyttja och tallbarrsolja. Gyttjan som fortfarande hämtas bakom kyrkan ansågs vara landets bästa på 1700-talet. Lokas brunnskur består numera av en varm gyttjebädd som värmer kroppen och mjukar upp trötta muskler och leder. Efter det följer en ryggmassage med tallbarrsolja som framställs av furu från skogarna omkring.

Mat, dryck och hälsa är det nygamla framgångsreceptet:

”Vi är på topp nu och då gäller det att inte att slappna av, utan fortsätta att utveckla verksamheten. I Sjövillan bygger vi om för att ta nya steg när det gäller gastronomi. Här blir det ett helt nytt kök för aktiv matlagning och sittplatser för 80 gäster precis vid sjökanten. Det är ett mindre rum för spännande smak­upplevelser än den klassiska restaurangen i Stora Societetshuset där 300 personer kan äta samtidigt. I Sjövillan planerar jag att fira min födelsedag när jag fyller 50 i vår”, säger Mia.

Intill Loka Brunns sommarkyrka, där det arrangeras många sagolika bröllop, ligger rummet där gäster från när och fjärran har druckit brunn genom århundradena. Det är ett samtida rum inrett med svart skiffer från Bergslagen, hängande tygvepor i de svenska årstidernas färger, och bänkar i svartmålat trä. Lokasalongen är ett rum för vila och andakt. Där samspelar ljus och inspelade ljud från naturen. Här kan besökarna dricka brunn och smaka på det rena och friska vattnet som strilar upp ur en svart skiffersten, som påminner om en dopfunt. Dörren står alltid öppen för alla besökare. Förr som nu.

Den öppenheten står också Mia och hennes medarbetare för. Service är hennes sakrament och ”Vi arbetar när andra är lediga” är hennes mantra. Som vd ska hon visa vägen för medarbetarna. De står alltid på scen och ska kunna berätta en del om Loka Brunns historia. De ska också se till att gästerna känner sig sedda och väl omhändertagna. Mia kallar det Loka-andan, den positiva stämning som känns i luften när man besöker Loka Brunn.

Familjen Spendrup är numera traktens största arbetsgivare med flera hundra anställda. Mia och Jens är långsiktigt engagerade i Loka Brunn, Grythyttans Gästgivaregård och Måltidens Hus, där de sedan i år står för mat och aktiviter. Och om man får tro Mia, så är det här bara början:

”Vi tar hela tiden nya steg. Loka Brunn är en fantastisk miljö att vistas i. Här kan man få en helhetsupplevelse, där mat, dryck och njutning utgör en perfekt kombination. Vi är också ett skyltfönster för Spendrups drycker och en av bryggeriets bästa kunder”, säger hon.

Mia är ofta ute och föreläser på temat ”från kunglig kurort till modernt spa”. Loka Brunn är en av Sveriges äldsta kurorter. 1746 beskrivs den av Carl von Linné, kung Adolf Fredrik, som själv var patient på Loka Brunn, gav kurorten ett privilegiebrev 1759 och kung Gustaf III har också varit gäst på Loka Brunn. Storhetstiden var på senare delen av 1700-talet och på 1800-talet kom människor från stora delar av landet hit för att dricka brunn och bada gyttjebad.

Med utgångspunkt från historien siktar nu Mia på framtiden:

”Jens och Ulf Spendrup har alltid varit personliga i sin marknadsföring. Det är jag också. Jag tror på det personliga mötet. Jag och Jens tycker om att träffa våra gäster, för att prata en stund eller ha ölprovningar. Det personliga skiljer ut oss från andra. Loka Brunn är familjen Spendrups vardagsrum, Grythyttans Gästgivaregård är vårt vinkök”, säger Mia och får det att låta naturligt, inte som ett säljargument.

Loka Brunn är en familjeangelägenhet och ett långsiktigt engagemang i trakten. Numera driver familjen Spendrup tre verksamheter i trakten: Loka Brunn, Grythyttans Gästgivargård och Måltidens Hus. Den som besöker Loka Brunns webbplats möts av Jens röst. Mia är ansiktet för Grythyttans Gästgivaregård.

Nu är det dags för familjen Spendrup att sätta sin prägel på Grythyttans Gästgivaregård, som förvärvades 2014. Det är traktens kulinariska centrum och känt för sin långa måltidshistoria och sina gastronomiska innovationer. En ny köksmästare har handplockats från Loka Brunn, en modern bar har byggts i den traditionella miljön och en renovering av hotellrummen står högt upp på agendan. Med Loka-andan och Gästgivaregårdens potential är allt möjligt.

Artikel ur magasinet Vin&Bar, nr 4 2016. Foto: Andrzej Markiewicz. www.vinochbar.se

Maria vill att Swerea Kimab ska bli världsbäst

I Kista strax utanför Stockholm ligger Sveriges äldsta industriforskningsinstitut i ett eget hus i Kista Science City, en kreativ miljö där företag och forskning möts i Europas största kluster för information, kommunikation och teknologi. Här känns det i luften att den tekniska utvecklingen kan ge nya möjligheter som vi i dag bara kan ana vidden av. Swerea Kimab är en av dem som vill göra skillnad. Knappast någon annan aktör i Sverige har en sådan gedigen kunskap om material och korrosion, inte minst stålets egenskaper som intitutet har behandlat sedan starten 1921 .

Sedan juni har bolaget en ny vd, Maria Åstrand 44 år, och verksamheten är i början av ett utvecklingsskede. Hon ersatte Staffan Söderberg när han gick i pension. Under drygt tre månader har hon med stor lust och energi antagit utmaningen att göra en redan välfungerande forskningsinstitution ännu bättre.

Maria har arbetat med forsknings- och utvecklingsfrågor för Sandvik i mer än tjugo år. Efter lång tid i den industriella verklighetens praktik har hon lärt sig vad kunderna behöver och vill ha. Hon kommer senast från en tjänst som produktionschef på Special Inserts Manufactoring inom Sandvik. Med den praktiska kunskapen i bagaget har hon möjlighet att vidga institutets perspektiv och komplettera forskarnas erfarenhet av utvecklingsarbete för tung svensk industri och evidensbaserad forskning på hög nivå. Men Maria Åstrand är ingen duvunge när det gäller forskning heller. Hon är civilingenjör inom materialteknik och har doktorerat vid Uppsala universitet inom området ytbeläggning med PVD.

När vi börjar tala om material som stål och andra metaller, lystrar Maria Åstrand extra noggrant och hennes ögon börjar glittra i skenet från konferensrummets nakna taklampa. I grunden är hon bergsman, berättar hon stolt, och det går inte att ta miste på att hon brinner för material på ett alldeles eget sätt.

 ”Jag går igång på materialanalys på både makro- och mikronivå. Det finns inget så läckert som materialens lagar. Material gör som de vill, inte det vi vill. Det är det som gör det så kul med utveckling av material”, säger hon och pratar engagerat vidare om möjligheterna och utmaningarna hon ser hos gamla och nya material.

Den nya vd:n har erfarna sparringpartner hos medarbetarna, men också i programråd och styrelse, där representanter från industri och forskning ingår. Hon vill att institutet ska ett ännu skarpare fokus på kundernas verkliga behov, så att forskarna får möjlighet att ”hjälpa till”, som hon uttrycker det, och bidra till lösningar på kundernas komplexa problem. Det gör man bäst i samverkan mellan forskare och företag.

Maria har ledarerfarenhet från en av tungviktarna inom svensk industri – och det i en mansdominerad bransch – men det har hon aldrig upplevt som en nackdel och hon har backats upp av nära chefer på ett bra sätt, så att hon knappt har behövt tänka på att hon har gjort karriär. Maria litar till sin egen förmåga:

”Jag styrs av min värdegrund och försöker alltid vara mig själv. Det har alltid varit min nyfikenhet och vilja att förbättra som har drivit mig”, säger Maria i en intervju när hon tillträder som vd.

Hon är nyfiken av naturen. Nyfiken på både människor och material, skulle man kunna lägga till. Som ledare vill hon göra mer av och förstärka det som är bra, inte ha fokus på svagheter. Maria är övertygad om att det är roligare och leder till bättre resultat.

Swerea Kimab är redan i dag en kreativ miljö, men hon vill lägga ännu mer energi på att det ska vara en givande och inspirerande arbetsplats, en arena som inbjuder till möten över gränserna. Hon vill också bidra till ett öppet samtalsklimat. Det bottnar i en stark värdegrund som går ut på att det är viktigt för henne att vara ärlig och rättvis. Hon låter det finnas med i sitt agerande och förväntar sig att andra möter henne på samma sätt.

Hennes sätt att tänka och agera som ledare ligger väl i linje med den samtida organisationsforskningens uppfattning om vilken sorts ledarskap som fungerar i professionella miljöer.

Som vd är Maria också medveten om att Swerea Kimab behöver utvecklas för att komma ännu närmare kundernas verkliga behov:

 ”Vi behöver se över vår breda portfölj av tjänster, utveckla och kundanpassa dem. Det är bara på det sättet vi kan ge rätt svar på industrins komplexa frågor. För att kunna hänga med i vår snabbt föränderliga tid måste vi också bli ännu vassare på det vi redan kan och utveckla en fördjupad kompetens inom våra specialområden. Vi måste bli världsbäst helt enkelt.”

Hon pekar på tre fokusområden för utveckling:

• Affärsmässigt erbjudande och professionalitet.
• Utvärdering och utveckling av tjänsteportföljen.
• Kreativ och lärande miljö för både medarbetare och samarbetspartner.

Dagens verksamhet bygger på en anrik historia. Swerea Kimab grundades 1921 och är Sveriges äldsta industriforskningsinstitut. Materialprovningsanstalten fick i uppdrag av Jernkontoret att söka bidra från företag för att att uppföra ett metallografiskt institut. De största bidragsgivarna var tungviktare inom den svenska stålindustrin, SKF och Sandvikens Jernverk. Pengarna räckte inte, så riksdagen beslöt på förslag av Hans Kungliga Majestät att upplåta lokaler som disponerades av Tekniska Högskolans Materialprovningsanstalt. Institutet var en föregångare till fyrtiotalets svenska branschforskningsinstitut. År 2004 påbörjades sammangåendet av Korrosions- och Metallforskningsinstitutet (Kimab) och Korrosionsinstitutet. Det andra steget togs vid årsskiftet 2005/2006 då verksamheterna samlades i ett bolag.

I dag är Swerea Kimab ett av Europas ledande institut för metalliska material med spetskompetens inom materialutveckling, fogning, komponentegenskaper och materialanalys. Inom korrosion och korrosionsskydd har man en unik specialkunskap. Swerea Kimab har drygt 150 medarbetare i i Kista, Sveriges svar på Silicon Valley. Bolaget har också ett helägt dotterbolag i Frankrike (Institut de la Corrosion). Forskningsinstitutet är ett av fem dotterbolag inom koncernen Swerea AB. Institutet bidrar till att stärka uppdragsgivarnas konkurrenskraft och utveckla nya material- och produktlösningar inom branscher som stål, transport, energi, miljö och infrastruktur.

Swerea Kimab är alltså ett forskningsinstitut som har den industriella verkligheten som arbetsfält. All forskning är evidensbaserad och utgår från företagens behov av utveckling när det gäller materialutveckling, framställning av nya material och kvalificerade tester, korrosionsfrågor, tillverkningsprocesser och optimering av materialprestanda. Som aktiv forsknings- och utvecklingspartner vill institutionen bidra till industriell förnyelse och ökad konkurrenskraft hos uppdragsgivarna. Idag står också miljö- och hållbarhet högt på agendan.

Efter nästan ett sekels erfarenheter av utvecklingsarbete för den svenska stål- och metallindustrin har institutets medarbetare samlat på sig en gedigen erfarenhet. Idag har verksamheten samarbete med alla större företag inom sektorn, men Swerea Kimab hoppas på ett ännu närmare samarbete med industrin:

”Det är tuffa tider för delar av svensk industri och världen förändras hela tiden. Det gör att forskning och utveckling kopplad till verkligheten är mer aktuell än någonsin. För att möta det behovet vill vi var en flexibel och effektiv forskningspartner.”

Marias långa erfarenhet av evidensbaserat utvecklingsarbete och produktion under många år hos Sandvik – bland annat på Sandvik Coromant, som producerar skärningsverktyg för metall – gör det naturligt med ett ökat fokus på tillverkningsprocessen som utvecklingsområde:

”Att lära sig mer om tillverkningsprocessen och att hitta sätt att förbättra den brinner jag särskilt för. Vi kan också bidra till att ta fram nya och förbättrade material genom att vi har kunskap om hela kedjan – från simulering, design och konstruktion till utvärdering. Hos oss kan vi hantera tillverkningsprocessen på ett heltäckande sätt och ’loopa’ materialframställningen – testa, utvärdera och prova igen.”

Den traditionellt starka stålindustrin i Sverige har genomgått stora prövningar under de senaste decennierna och pressats av nya aktörer på en allt mer global marknad, där bland annat kinesiska producenter trycker ner prisnivåerna. Konkurrensen är stenhård. Stålbadet för industrin har gjort det nödvändigt med utveckling:

”Inom svensk stål- och metallindustri finns det en sådan lång erfarenhet och stor skicklighet att jag är säker på att företagen kommer att hitta rätt väg framåt. Som samarbetspartner i en sådan utvecklingsprocess kan vi bidra till att företaget hittar rätt väg framåt, när det gäller att förädla material och utveckla tillverkningsprocessen.”

Maria är övertygad om att samverkan mellan företag och forskare kan bidra till att svensk industri får bättre fart snart. Hon menar att industrin ska utveckla sin särart, inte göra som alla andra.

Enligt erfarenheterna på Swerea Kimab gör de långsiktiga och ömsesidiga projekten störst nytta. Samverkansprojekten gör det möjligt för båda parter att lära sig mer om komplexa problem och utmaningar och hitta lösningar. SSAB är ett av företagen som forskningsinstitutet har haft ett framgångsrikt samarbete med:

 ”SSAB är en riktig bra partner. I samarbete med företaget utvecklar vi kompetens under projektets gång, som helt och hållet är anpassat till kundens problem. Jag var med på ett styrgruppsmöte med SSAB:s team för en tid sedan. Det var givande att ta del av samtalet mellan företagets representanter och våra forskare. Diskussionen rörde sig på en imponerande teknisk detaljnivå, som var på gränsen till det som är möjligt.”

Hans Klang, ansvarig för SSAB:s R&D (Director SSAB Cooperate R&D), är iniativtagare till projektet, som i första omgången har pågått i fem år, men nu är inne på sitt sjätte år efter en positiv utvärdering. Han är nöjd med samarbetet:

 ”Vi får många förfrågningar om samarbete med akademi och institut då de fria forskarna presenterar projekt som de vill behandla. I det här fallet vände vi på det hela och utgick från våra behov och tog fram ett antal problem som vi behövde lösa”, säger han.

I samarbetet med Swerea Kimab får SSAB möjlighet att förfoga över kompetens och utrustning, som företaget inte kan ha på stadig basis. På det sättet blir det mer kostnadseffektivt. Långsiktigheten bjuder in till en öppen dialog mellan parterna, vilket behövs när man behöver komma över hindren som nya arbetsformer också medför. Och det har gett resultat:

”Vi har flyttat fram kunskapsnivån och löst ett antal problem. Forskningsprojektet har resulterat i utveckling av stålprodukter och användning av applikationer.”

SSAB bestämde sig tidigt för att finansiera projektet till hundra procent och att inte invänta statliga medel. Det gjorde att företaget fick mer valuta för pengarna. Kunskapen omsattes snabbare och kom i arbete tidigare, så att resultaten påverkade affärerna och gav återbetalning.

Som forskare med lång praktik i verkligheten är Maria särskilt inspirerad av att få möjlighet att bidra till utveckling av nya material, inte minst smarta material där den digitala transformationen kan ge nya möjligheter.

Maria betonar också med stor entusiasm Swerea Kimabs roll som arena och mötesplats för ständigt lärande. Genom att bidra till kunskap och inspiration kan institutet nå många specialintresserade. Under 2016 erbjuds bland annat kvalificerade kurser i korrosionslära, certifierad platssvetsning och skadeutredning.

Swerea Kimab strävar efter att vara tidigt ute med ny forskning kopplad till praktik. I slutet av sommaren etablerade institutet en arena för additativ tillverkning av metaller, The Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals, som är ett samarbetsprojekt med Chalmers och Högskolan Väst. I samband med detta bildades också ett konsortium med sjutton företag. Det första seminariet arrangerades i slutet av augusti, där drygt hundra personer från industri, institut och högskolor deltog. En av föreläsningarna handlade om hur det skulle kunna vara möjligt att bygga en månbas med metallisk 3D-skrivarteknik.

Ständigt lärande tycks vara melodin för det nygamla Swerea Kimab. Utfallet av det kan få betydelse för svensk industri framöver. Och det gäller att gå framtiden till mötes istället för att tvingas till förändring i efterhand. Det gör man effektivast i samverkan med andra.

Publicerad i Bergsmannen, nr 5 2016. www.bergsmannen.se

Det var under Gustaf Douglas ordförandetid i början av 1970-talet som Aktiespararna blev en organisation som fick i uppgift att stärka privatinvesterarnas roll på aktiemarknaden. Den rollen är minst lika viktig i dag efter 1980- och 1990-talens extrema uppgång på Stockholmsbörsen, IT-kraschen år 2000 och den långa uppgången efter den senaste finanskrisen. De allra flesta svenskar är i dag delägare i företag genom aktier och fonder. Alltför få sparar dock direkt i aktier. Det är det bästa sättet att ta del av börsens positiva värdeutveckling över tid.

Människorna. Affärerna. Fajterna. Lärandet. Det är innehållet i Aktiespararnas jubileumsbok ”Aktiespararna 50 år 1966-2016″.

Jag har skrivit kapitlen om Aktiespararnas historia år för år, om affärerna, kritiken och kampanjerna – med fokus på bland annat Volvo, Astra Zeneca, Skandia och Swedbank – och gjort intervjuer med bolagsbevakarna på fältet på fältet och med Aktieinvests nya vd Therese Lundstedt och Aktiespararnas nestor Gunnar Ek. Det var en intressant resa med många spännande möten.

I boken får man också möjlighet att ta del av medlemmars tankar om aktiemarknaden och Aktiespararna. Det är givande läsning med femtio perspektiv. Det är inte alltid medlemmarnas röster får plats i en jubileumsbok.

Aktiespararna 50 år 1966-2016, Stockholm 2016.